Skicket på många av dagens drygt 64 000 skyddsrum är ålderdomligt och inte anpassat till de nya säkerhetsutmaningar som kräver modern teknik, bättre skyddsförmåga och högre standard.
Ett vanligt skyddsrum i Sverige är minst 30 år gammalt och många är uppemot 50–60 år gamla. Med andra ord är de till stor del byggda för gårdagens hot och utifrån lägre krav än de som gäller i dag.
[ Annons ]
Därför behövs en statlig moderniseringsstrategi, ny finansieringsmodell och bättre kunskap för att skyddsrummen ska kunna fylla sin funktion i ett oroligt världsläge.
Det menar Anders Holmestig och Anna Thureson från Fastighetsägarna i en debattartikel på Altinget.
Bland annat skriver man att ersättningsmodellen är föråldrad och oöverskådlig.
[ Annons ]
– Den engångsersättning som gavs vid nybyggnation av skyddsrum riktades till byggherren och täcker inte dagens kostnader för underhåll och upprustning. Eftersom flera av Sveriges skyddsrum idag är gamla handlar det både om åldersrelaterade skador och om nya krav för att möta framtidens behov, säger Anna Thureson till Fastighetstidningen.
I artikeln nämns också att roller och ansvarsförhållanden är otydliga.
– Kunskapen om vem som gör vad vid ett beslut om höjd beredskap och om skyddsrummen ska iordningsställas är låg och riskerar få allvarliga konsekvenser vid ett krig. Riktade utbildningsinsatser och informationsmaterial om rutiner behövs för att säkerställa en god beredskap, fortsätter Anna Thuresson.
Eftersom det främst är landets fastighetsägare som ansvarar för skicket, och därmed inte har de ekonomiska musklerna att uppdatera utrymmena så menar hon att det behövs ett större statligt nationellt grepp i frågan om att modernisera befintliga skyddsrum.
– Staten har tillfört ytterligare pengar i budgetpropositionen för upprustningen av befintliga skyddsrum, vilket är positivt men inte tillräckligt. Tillskottet omfattar enbart filterbyte till några skyddsrum. Hela upprustningskedjan behöver finansieras, effektiviseras och prioriteras om vi ska ha ett stärkt skydd för befolkningen.
Fastighetsägarna föreslår därför tre konkreta åtgärder:
- En strategi för upprustning.
Genomför en statlig satsning för att modernisera skyddsrum som är äldre än 30 år. Prioritera utifrån ålder och geografisk tillgänglighet och ta fram en nationell plan i dialog med fastighetsägare, kommuner och myndigheter.
- Ny modell för finansiering och kontroll.
Inför ett system som ger långsiktiga förutsättningar för underhåll, kontroll och åtgärder. Ersättningsmodellen måste bli rättvis, modern, enkel och anpassad till dagens kostnader.
- En nationell kunskapssatsning.
Stärk kunskapen om skyddsrum genom utbildningar för fastighetsägare, hyresgäster och allmänhet. Ta fram informationsmaterial och digitala plattformar som tydligt förklarar rutiner och ansvar.
Carl-Oscar Bohlin (M), minister för civilt försvar, framförde i debatter både i TV4 och P1 i våras att det inte alls behövs ett ökat statligt stöd för att rusta upp Sveriges skyddsrum. Då sade han också att de 100 miljoner kronor som MSB fått för arbetet med tillsyn och upprustningen av skyddsrum i Sverige skulle räcka.
Tror du att han tar till sig era synpunkter mer positivt?
– Vi får hoppas att han är lyhörd för förutsättningarna, säger Anna Thureson.
