När boverket senast beräknade behovet av bostadsbyggande i september 2023 var analysen att det fram till 2030 behöver byggas 67 300 nya bostäder per år för att täcka befolkningsökningen och ”bostadsskulden” – alltså de bostäder som inte byggts de senaste åren.
Men sedan dess har SCB reviderat sina befolkningsframskrivningar. Lägre födelsetal och antaganden om en betydligt lägre invandring till Sverige (se även vårt reportage) har förändrat läget. Nu tror statistikerna på den statliga myndigheten Boverket att befolkningen väntas öka med endast 25 000 personer per år 2024 till 2033, det jämfört med 90 000 de senaste tio åren.
[ Annons ]
Det tog inte lång tid innan ekonomer på bland annat Swedbank och SBAB började ifrågasätta behovet av nya bostäder. Man menade att 30 000 bostäder per år borde räcka. SBAB anser att det redan i dag råder hygglig balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder.
Problemet är att när efterfrågan väl vänder och vi kommer in i en högkonjunktur är det inte bara att trycka på en knapp. Det tar tid att få fram nya bostäder.
Hur resonerar då Boverket som gör beräkningarna av framtidens byggbehov?
– Det är inte min sak att recensera andra bedömningar, men vissa aktörer tittar på efterfrågan som ju till stor del handlar om ekonomiska faktorer som man tror hushållen kommer att ha. Det vi gör är att beräkna demografi. Vi beaktar även att det finns ett latent behov på grund av ett alltför lågt bostadsbyggande under perioden från 2006 och framåt, även om det har minskat de senaste åren, säger Bengt J Eriksson.
En komplicerad del av analysen är hur stort det latenta behovet av bostäder är. Kommer unga fortsätta att bo kvar längre i sina föräldrahem? Är vi redo att tränga ihop oss mer i de befintliga lägenheterna?
– Tyvärr finns det inte några exakta svar på det. En annan aspekt är att bostadsbyggandet i Sverige går kraftigt upp och ner, vilket det till exempel inte gör i Finland som har en mer jämn kurva. Problemet är att när efterfrågan väl vänder och vi kommer in i en högkonjunktur är det inte bara att trycka på en knapp. Det tar tid att få fram nya bostäder, säger Bengt J Eriksson.
Han har stor tilltro till att bostadsbranschen har koll på marknaden och tror inte att de stirrar sig blinda på de beräkningar Boverket gör.
– En aldrig så avancerad beräkningsmodell av en statlig myndighet kan inte ersätta den kunskap man har lokalt om sina invånare och av beståndet i stort.
Bengt J Eriksson konstaterar också att de platser som Boverket pekar ut med stort byggnadsbehov också är där det senare byggs.
– I det som färdigställdes 2022 och 2023 fanns nästan 99 procent av fastigheterna i regioner med ett positivt byggbehov. Det visar att branschen är förnuftig – man bygger efter efterfrågan och tar reda på hur den ser ut. Bevisligen fungerar det väl, säger Bengt J Eriksson.
