Che-Yuan Liang, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Foto. Mikael Wallerstedt
Publicerat 8 april, 2021

Lägre skatt och bidrag minskar inte segregationen

Sverige har allt mer segregerade bostadsområden och större klyftor. Men enligt docenten i nationalekonomi, Che-Yuan Liang, minskar man inte segregationen med justerade skattesatser eller bidrag. ”Det är i första hand utbildningsnivå som avgör vilka som vill bo med varandra”, säger han till Fastighetstidningen. 

När vi talar om segregation i Sverige är det främst socioekonomisk status som mäts, och tydligt är att klyftorna ökat markant mellan rika och fattigare områden de senaste 30 åren. Från början fanns det stora skillnaderna mellan städer och landsbygd, på senare tid även inom städerna när invandrare flyttat in i miljonprogrammens förorter. Mönstret som förstärks allt mer är att människor med ungefär samma bruttoinkomst och utbildningsnivå bor i samma områden. 

Che-Yuan Liang, på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, har i en ny rapport (beställd av SNS) studerat sambandet mellan inkomstojämlikhet och inkomstrelaterad boendesegregation under åren 1991–2014. Över tid lade han märke till att kommuner där det skett en ökad inkomstutjämning på grund av skatt och olika transfereringar (bidrag) till svagare grupper inte fick minskad segregation. Mer pengar netto i plånboken fick bevisligen inte folk att flytta på sig.

[ Annons ]

–  Hög inkomst är direkt kopplat till hög utbildning och även till att personer är födda i Sverige. Det är sådana parametrar som avgör valet av bostadsområde. Höginkomsttagare undviker områden på grund av det är lågutbildade som bor där, inte för att de har låga inkomster, säger Che-Yuan Liang.

Bostadsområden, inte minst i Stockholm, är förknippade med viss status, och påpekar Che-Yuan Liang, många är beredda att betala mycket av sin disponibla inkomst för att få denna status. 

Nu finns även andra faktorer till segregation än inkomst; som vilka typer av bostäder som erbjuds, etnicitet och det som kallas white-flight då etniska svenskar flyttar från områden när andelen invandrare ökar.

– Men effekterna av etnicitet, ålder eller andra faktorer för segregation är underordnade utbildningsnivå, säger Che-Yuan Liang.

Med andra ord; en högutbildad invandrad it-ingenjör eller läkare är mer mån om att bo nära andra med liknande utbildning än att bo med de som kommer från samma land. 

Att skruva i skattesystemen eller öka transfereringar påverkar alltså inte segregation. Vilka medel återstår då?

–  Jag har inte i denna studie analyserat hur vi ska nå större utbildningsjämlikhet, men en likvärdig skola, hjälp till elever som halkar efter och insatser för att få in människor på arbetsmarknaden är antagligen effektivast för att minska segregationen, säger Che-Yuan Liang.

Läs rapporten från SNS

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]