Under en av alla vackra, ljumma augustikvällar som sommaren bjöd på i Stockholm promenerade jag förbi Munkbrohamnen vid tunnelbaneuppgången i Gamla stan. Här ligger sedan 2024 en av Stockholms stads så kallade kajbalkonger, det vill säga bryggor med fast möblering och badmöjlighet i en så kallad doppzon. Flera sådana har placerats ut längs stadens kajer under de senaste åren. Många kompletteras, liksom här, med fasta möbler som hammockar, bänkar, bord och parasoller.
Den här kvällen hade ett sällskap som just avslutat sin medhavda middag ställt en liten batteridriven neonskylt med ordet “kalas”, lysande i varmt rött, på ett av borden. Spontandans till musik som strömmade ur en liten bärbar högtalare uppstod. Runt ett annat bord pågick ett parti schack. Ett ungt par vänslades i en hammock, ett annat satt tyst och njöt av utsikten över fjärden med sin bebis sovande i en barnvagn intill. Någon satt ensam och läste en bok. En hemlös man sov på en bänk.
[ Annons ]
Kajstråkets förvandling är radikal. För femton år sedan förknippades platsen med en intilliggande helikopterplatta där gäng av stökiga, tidvis våldsamma skinheads höll till och som många helst undvek. I somras korades den till “the best metro exit in Stockholm” av influencers på Instagram.
Stadens arbete bidrar dock till något mycket större än att höja fastighetsvärden, sälja fler hotellnätter och stärka Stockholm som destination.
Utvecklingen är resultatet av Stockholms stads strategi för offentliga rum, som syftar till att “skapa trivsamma utemiljöer och ett attraktivt stadsliv” och “utveckla vistelsekvaliteten på våra gator, torg, kajer”. Hittills har den bland annat gett oss Stockholms första kommunala bastu och flera privata alternativ, en offentlig yogapaviljong, dansbanor, nya bryggbad i innerstaden, fler gång- och cykelgator, nya parker och mer grönska.
Andemeningen i Stockholms Handelskammares Glädjekommission (2024), om en roligare stad, håller på många sätt på att förverkligas. Stadens arbete bidrar dock till något mycket större än att höja fastighetsvärden, sälja fler hotellnätter och stärka Stockholm som destination, även om det också är viktigt.
År 2018 introducerade den amerikanske sociologen Eric Klinenberg begreppet “social infrastruktur” i boken Palaces for the People: How to Build a More Equal and United Society. Det används för att beskriva de fysiska platser och organisationer i ett samhälle som formar hur människor interagerar med varandra. Eric Klinenbergs forskning visar att en god social gemenskap i en stadsdel eller ett bostadsområde skapar ett mer resilient samhälle, som står bättre rustat att möta olika samhälleliga påfrestningar, och att den sociala infrastrukturen är avgörande för att gemenskapen ska kunna utvecklas.
Det blir onekligen lättare när man möter grannen i porten, morgonrufsig i håret, med badrocken fladdrande kring benen och ett leende på läpparna.
Ett annat sätt att förstå betydelsen av social gemenskap är begreppet tunna band. Cecilia Henning, fil.dr i hälsa och samhälle, beskriver det som “en form av sociala kontakter som uppstår och upprätthålls i olika vardagliga sammanhang. Att säga hej, byta några ord, att bli igenkänd stärker människors identitet och anknytning till grannskapet. Det är kravlöst men samtidigt uppmuntrande.” Cecilia Hennings forskning visar att många tunna band mellan grannar minskar risken för konflikter och ökar toleransen och benägenheten att visa hänsyn. Tunna band skapar en väv av trygghet och välbefinnande.
Myndigheten för civilt försvar uppmanar oss att lära känna våra grannar som en viktig del av beredskapsarbetet. Det är “avgörande att vi kan hjälpas åt när det behövs, så säg hej till din granne!”
Det blir onekligen lättare när man möter grannen i porten, morgonrufsig i håret, med badrocken fladdrande kring benen och ett leende på läpparna, eller när man för tredje gången stöter ihop med kvinnan i permobil som äter sin medhavda lunch på bryggan. Stockholms stads målsättning att skapa fler mötesplatser bygger en stad som är både mer attraktiv och mer motståndskraftig. Näringslivet stärker och kompletterar kommunens arbete genom att erbjuda service, handel, privata bastur och annat.
– Det här är det bästa som har hänt! utbrast en av badgästerna i kön till badstegen vid Norr Mälarstrand en tidig morgon.
Jag är benägen att hålla med.
Veronica Hejdelind, skribent och projektledare inom samhällsbyggnad.
