[ Annons ]

Dina Oetterli är ny förbundsordförande för Jagvillhabostad.nu
Publicerat 5 maj, 2021

”Kände mig sviken av samhället”

Dina Oetterli, ny förbundsordförande för Jagvillhabostad.nu, vill att politikerna satsar på ”Snabba Hus”, med tidsbegränsade bygglov, för unga vuxna.  

Dina Oetterli brinner för att hjälpa unga att komma in på bostadsmarknaden. Som ny förbundsordförande tar hon över rodret för Jagvillhabostad.nu. Den ideella medlemsorganisationen är till för de mellan 16 och 30 år som tröttnat på bostadskrisen och vill göra något åt den. Tidigare har hon bland annat varit regionchef på Sveriges Elevkårer och jobbat som verksamhetschef på Jagvillhabostad.nu.  

Var föddes ditt engagemang i bostadsfrågor? 

[ Annons ]

– Jag har alltid varit intresserad av bostäder och redan som liten drömde jag om att ha ett eget hem. På gymnasiet fick jag upp intresset för politik och när jag ville flytta hemifrån möttes jag av det vi kallar “de dubbla låsen”, jag hade inte kapital för att köpa och heller inte kötiden för att hyra. Jag kände mig sviken av samhället.

På vilket sätt? 

– Jag flyttade 18 gånger på två och ett halvt år. Trots att jag hade fast jobb och jobbade extra därtill för att spara till kontantinsatsen, hade jag ingen chans att komma in på bostadsmarknaden, där priserna skenade iväg fortare än jag hann spara. Utan föräldrar som kan hjälpa till, ett arv eller rätt kontakter är vi unga chanslösa. I Sverige tror vi på att alla ska ha samma chans, men det gäller inte för bostad av någon underlig anledning. Bostadspolitiken fungerar inte i Sverige idag.

Vad gör ni för att hjälpa de unga?

– Vi sysslar med opinionsbildning både på kommunal nivå med våra lokalföreningar och på riksnivå genom mig och förbundsstyrelsen. Vi ger konsumentupplysning till unga som behöver råd gällande bostäder t ex gällande den snåriga andrahandsmarknaden samt bygger bostäder, så kallade Snabba Hus, dessutom hjälper vi politiker och byggbolag att inkludera fler unga i samhällsplaneringen.

De prefabricerade lägenheterna lyfts upp på huset

Berätta om bostadsbyggandet?

– Snabba Hus är flyttbara, prefabricerade modulbostäder av permanentstandard, som byggs snabbt och till en rimlig kostnad på mark som är planlagd, men där kommunen vet att byggandet kommer dröja 10-15 år och ger tidsbegränsade bygglov.

Vilka står bakom projektet?

– Det är vi som patent på konceptet och tog initiativet. Vi fick pengar från Allmänna Arvsfonden för en förstudie och sedan nappade Svenska Bostäder, som är byggherre, på idén. Andreas Martin Löf är arkitekt och Junior Living är byggentreprenör. Det är som ett vinställ i cement eller trä, där man lyfter in lägenheterna en efter en. Vi har hittills byggt Snabba Hus i Västberga, Råcksta och Norra Ängby i Stockholm.

Finns planer på fler Snabba Hus?

– Ja, men tyvärr finns det ett stort motstånd framför allt från tjänstemännen på kommunerna, som hellre ser att man bygger permanenta hus som står i mer än 15 år. Vi träffar kommuner hela tiden som säger att konceptet är fantastiskt, men sedan händer inget. Göteborg, Malmö, Örebro, nej inget resultat hittills. Samtidigt finns det ett skriande behov av bostäder, bostadskrisen bland oss unga är akut och kräver akuta lösningar, dessutom kan tilläggas att när bygglovet för ett Snabba Hus-projekt löper ut kan modulerna flyttas till en ny plats. När husen flyttat en eller flera gånger kan man också välja att låta de stå permanent.  

Du tycker inte att bostadspolitiken fungerar. Vad är fel?   

– Vi har en bostadspolitik som lägger ansvaret på marknaden och individen. Marknaden lyckas inte lösa problemet. Även om det finns företag som vill bygga får de inte rätt förutsättningar från politiken, då hamnar ansvaret på individen istället. Lagen säger att alla kommuner ska planera för att alla kommuninvånare ska kunna bo i goda bostäder, men så ser det inte ut idag. De svaga individerna blir förlorare i dagens system. I dag finns över 400 000 unga mellan 20 och 27 år i Sverige som inte har tryggt boende, enligt Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende. 

Vad borde politikerna göra? 

– Det har gjorts en hel del utredningar som hamnat i papperskorgen och inte blivit något av. Politikerna borde plocka fram dem och under tiden bygga Snabba Hus, som är en snabb lösning på ett akut problem. Sedan bör kraven för att köpa bostad sänkas. 15 procent i kontantinsats är för mycket och i stället borde staten erbjuda förmånliga lån till unga, likt CSN. Det finns ändå hopp, den 1 november presenteras en utredning om startlån för förstagångsköpare. Det ser vi fram emot.

Varför har inte mer gjorts, tror du? 

– Det finns en rädsla bland politiker för att tappa väljare. Om man ändrar bostadsmarknaden kommer några väljare att missgynnas och bli förlorare och då blir man inte särskilt populär. Sedan har det gjorts många utredningar, men de fastnar på departementen eller hamnar i papperskorgen. Där ger de inte unga några bostäder. 

Du är 26 år, var bor du själv i dag? 

– Nu har jag en trygg bostad, annars hade jag nog inte orkat jobba så aktivt med de här frågorna. Min mamma, som egentligen inte ville flytta, insåg att hon behövde hjälpa mig och bytte sitt kontrakt mot två lägenheter. Det är så det fungerar tyvärr. Man måste ha föräldrar som hjälper till eller kontakter för att få en trygg bostad.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]