Årets hyresförhandlingar är ännu inte avklarade på alla orter, men redan nu börjar fastighetsägare fundera över vilken kostnadstäckning som kommer att krävas framöver.
Fastighetsägarna Sverige har tagit fram rapporten ”På skakig grund – Fastighetsförvaltarens ekonomiska verklighet” med syftet att ge en bild över utvecklingen på kostnadssidan de senaste tre åren.
[ Annons ]
Ökade kostnader för förvaltning/underhåll, taxor/avgifter och, inte minst, de ökade räntekostnaderna summerar till mer än 15 procent per år under åren 2022, 2023 och 2024. Det sistnämnda året är ju inte slut och där är det en uppskattning.
Samtidigt menar Fastighetsägarna att hyrorna inte hängt med i kostnadsutvecklingen. Under 2022 var höjningen i snitt 1,7 procent, för 2023 4,1 procent och i år verkar det landa på mellan 5 och 5,7 procent.
– Vi har kommit överens om en trepartsmodell. Den ska se på värdarnas kostnader, behov av underhåll och sedan rimlig avkastning och rimlig hyra för hyresgästerna. Jag kan hittills inte se att Hyresgästföreningen valt att följa den överenskomna modellen, trots att modellen egentligen underskattar kostnadsutvecklingen, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom hos Fastighetsägarna.
[ Annons ]
Han vill inte säga vilken hyresnivå som bör sättas nästa år – det är en uppgift för förhandlingsavdelningarna i de olika regionerna att bestämma.
– Men så mycket kan jag säga att ska vi underhålla bestånden måste det vara högre hyreshöjningar än det två senaste åren. Långsiktigt måste intäkterna täcka kostnaderna. Tidigare kunde klarade man verksamheten och lönsamheten med värdeökningar, men nu med dessa räntor är det annorlunda, säger Tomas Ernhagen.
Nu är ju räntorna på väg ner. Kommer inte det att minska kostnaderna framöver?
– Fram till våren 2022 kunde man låna till 1 och 1,5 procent på obligationsmarknaden. Nu är motsvarande ränta 4,5 procent eller högre. Även om Riksbanken sänker räntan ytterligare några snäpp kommer finansieringskostnader fortfarande att ligga 300 till 400 procent över de nivåer som rådde under senare delen av 2010-talet, säger Tomas Ernhagen.
