[ Annons ]

Sociologen och författaren Maria Wallin har i flera år arbetat med gängproblematik inom både kommun och polis. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 9 mars, 2022

”Fastighetsbolag ska inte bedriva kriminalvård”

Kriminella gäng utnyttjar barn för att övervaka och upprätthålla sin makt i bostadsområden. Därför menar sociologen Maria Wallin, som i flera år arbetat med gängproblematik, att man i många fall kan behöva tänka om.

Finns det en tystnadskultur hos fastighetsbolag?

– Det vet jag inte, men jag ser en risk med att sätta upp mål som att det inte ska finnas några utsatta områden till 2025. Ambitionen är bra, men tre år är en mycket kort tid. 

[ Annons ]

Finns det risk att man satsar enbart på de enklaste åtgärderna för att ha redovisningsbara mål?

– Ofta talar man om att arbeta evidensbaserat för att enkelt kunna redovisa statistiska resultat. Det kan naturligtvis vara bra. Men det är lika viktigt att samverka, med risken att man går in i varandras ansvars-områden.

Ge ett exempel.

– Många av fastighetsbolagen jag har varit i kontakt med ställde frågor om hur man ska stoppa rekryteringen. Men det kan ju knappast vara ett fastighetsbolags uppdrag.

Vad mer bör fastighetsbolag inte göra?

– Man ska inte bedriva öppen kriminalvård! Man ska inte tro att man bara kan anställa folk och att de då slutar att vara kriminella. Deras behov är snarare vård än jobb. Det är naivt och faktiskt farligt.

Varför farligt?

–Det är inte du och jag som bestämmer om dessa personer lämnat kriminaliteten – det gör gängen. Man skapar en riskmiljö både för personen och övriga anställda. Risken är också att man skapar en plattform för rekrytering och inflytande i området. Sen måste man tänka på signalvärdet.

Du har även velat problematisera olika satsningar på barnverksamhet.

– Vi måste komma ihåg att det är föräldrarna som ska aktivera sina barn och som ansvarar för att de inte hamnar i kriminella gäng. Många föräldrar saknar förankring i det svenska samhället. Därmed hamnar de i en svag position gentemot sina barn. Då bör man istället fundera på hur man tillsammans kan stärka föräldramakten.

Är det bara fastighetsägare i utsatta områden som behöver bry sig?

– Det kommer att ta minst 10 till 15 år att vända utvecklingen i vissa områden. Under den tiden måste vi se till att det inte uppstår nya utsatta områden. Man måste då se till att inte ge den organiserade gängbrottsligheten nya plattformar, vilket de får genom att starta verksamhet i en lokal som oftast inte är annat en front. Gör alltid en ordentlig bakgrundskontroll.

Det låter som att det är brådis?

– Ja, ser man öppen narkotikaförsäljning i ett nytt område har man bara några dagar på sig att stävja det.

Social kontroll säger du, men är det inte ett myndighetsansvar?

– Både och. En förutsättning för de kriminella är att människorna i området inte längre kommunicerar med varandra, med polis och andra myndigheter. Därför behöver man jobba med mer än ett bara stärka tryggheten. Man måste också stärka den sociala miljön så att människor
ser att de har gemensamma mål. 

Vad gäller saken?

Fastighetsägarna GFR och Fastighetsakademin presenterade i slutet av förra året rapporten ”Så skapar vi socialt välmående bostadsområden”, skriven av Stiftelsen Tryggare Sverige och Maria Wallin. Där ges en lägesbild över trygghetsproblematiken i Västsverige.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]