[ Annons ]

Karl Sundholm, projektchef på Castellum. Foto: Castellum
Publicerat 22 juni, 2022

”Ett geggigt och insyltat rabattsystem”

Hemliga rabatter, dolda bonusar och dubbla prislistor. Nu menar många fastighets- och byggbolag att något måste göras åt fusket med materialpriser i installationsbranschen.

På slutfakturan står det överenskomna priset. Men vad som inte framgår är den vinst eller hemlig bonus som entreprenören i slutändan plockar ut för att använda material från en viss grossist och som kan vara rejält mycket högre än vad som framkommer på fakturan. Något du som beställare aldrig kommer att få reda på. De oheliga allianserna mellan grossister och installatörerna som gör detta möjligt har närmast blivit till allmän praxis, men det hörs också röster som vill se transparens och rimliga förutsättningar för konkurrens och effektiv prispress.

En av dem som inte skräder orden är Karl Sundholm, projektchef på Castellum.

[ Annons ]

– Fastighetsägarna är ju de som betalar och vi ser det här som skumraskaffärer och stora otydligheter. Så vi har ett stort egenintresse av en ändring, vilket entreprenörerna och installatörerna inte har, säger Karl Sundholm.

När kanske hälften av deras omsättning kommer från rabatterna – då börjar det bli besvärande.

Rabattsystemen och de hemliga bonusarna har funnits under många år. Karl Sundholm menar att många fastighetsbolag inte är medvetna om omfattningen, utan betalar av slentrian och okunskap.

– Jag har personligen irriterat och intresserat mig mer och mer för de här frågorna, och börjat inse hur sjukt stort det här är. Tidigare har jag tänkt ”jaja, dom undanhåller lite rabatter, det kan dom väl få göra”, men när kanske hälften av deras omsättning kommer från rabatterna – då börjar det bli besvärande.

Karl Sundholm kallar det skumraskaffärer, och även om de inte använder just det begreppet så får han medhåll från en stor svensk statlig myndighet. I Konkurrensverkets rapport 2021:4 Konkurrensen i byggmaterialindustrin, som släpptes i december förra året, pekas hemliga rabatter på materialmarknaden ut som orsak till usel konkurrens.

– Det finns inga kvitton eller uppgifter på vad materialet egentligen kostat, för det saknas ordentliga verifikat, säger Karl Sundholm. Foto: Castellum

Vi kommer redan imorgon (torsdag 23 juni) att återkomma till rapporten och en av författarna. Men här en kort sammanfattning av hur rabattsystem och dolda bonusar kan fungera:

Ett exempel är låga rabattsatser som egentligen är betydligt högre. Säg att installatören egentligen har 25 procent rabatt hos grossisten, men till kunden redovisas att de bara har 5 procent – eller ingen alls. Enligt branschreglerna ska beställaren vid löpande räkning få tillgodogöra sig installatörens rabatter. Men vinsten bakas i stället in i den oredovisade årsbonus som installatörerna har hos grossisterna.

Inte sällan förekommer ett flertal olika prislistor hos materialgrossisterna så att entreprenören kan välja den mest fördelaktiga för den aktuella entreprenadformen. Karl Sundholm pekar på hur många installatörsfirmor lämnar underlag där det saknas godtagbara underlag för vad materialet kostat i inköp. Han tar en elinstallatör som gjort jobb för Castellum som exempel.

– Det här verifikatet kommer inte från hans materialleverantör, det är ju hans egen faktura med egna rader och texter. Det finns inga kvitton eller uppgifter på vad materialet egentligen kostat, för det saknas ordentliga verifikat. Och det finns heller inga rabatter redovisade, hela kolumnen är borta, suckar Karl Sundholm.

Rickard Andersson, affärsrådgivare på Adda Affärsconcept.

Rickard Andersson, affärsrådgivare på Adda Affärsconcept, ett företag inom SKR (Sveriges kommuner och Regioner), jobbar framför allt med offentlig upphandling av byggentreprenader. Han har tidigare kommit i kontakt med prissättningen av material, där det varit ett extra stort problem kopplat till installationsbranschen.

– När jag var på HBV för några år sedan jobbade jag med att upphandla material och då fick man upp prisexempel där det var väldigt stora prisskillnader på materialet mot vad man kunde få från entreprenören. Då kan man misstänka att de stora entreprenörerna borde få ännu bättre avtal och rabatter än vad vi kunde få. Ändå var det en väldigt stor prisskillnad, säger Rickard Andersson.

Han menar att eftersom installationsmarknaden är begränsad till ett fåtal aktörer, till skillnad från till exempel byggvaror, så är det relativt svårt att veta vad marknadspriserna egentligen borde vara. Och då blir det svårt att sätta emot. Han tycker därför att fastighetsägare, beställare och köpare måste bli bättre på att kräva en tydlig redovisning i sina avtal, och kanske ta in experthjälp för att granska prissättningen.

– Då kan man visserligen förvänta sig att det blir högre timpriser, eftersom entreprenörerna behöver lönsamhet. Men då kan de i alla fall ta rätt betalt för rätt moment och rätt sak. Annars får vi ett omvänt incitament för entreprenören: ju mer material han köper in, desto mer tjänar han, i stället för att använda så lite och så billigt material som möjligt.

Nu ser vi inte priserna eller hur de tar betalt och då blir det inte möjligt att granska.

På Castellum resonerar man i samma banor.

– Visst, de kan få tjäna pengar på rabatterna, men då vill vi i alla fall se det. För nu ser vi inte priserna eller hur de tar betalt och då blir det inte möjligt att granska. Vi kan inte få något långsiktigt förtroende om de inte kör med öppna kort, säjer Karl Sundholm.

Enligt Karl Sundholm har det gjorts försök att ”knäcka” rabatterna.

– De stora byggbolagen vill bygga långsiktigt förtroende och göra uppdrag åt sådana som oss och andra fastighetsbolag.. Men de ser samma sak som vi – de tycker det här är skit. Skanska och NCC försökte knäcka systemet för några år sedan genom att handla upp material själva och ge till installatörerna. Men såvitt jag vet gick det inte hela vägen. Installatörerna sa att ”nej nej, vi köper upp vårt eget material och installerar det”. Eftersom rabatterna annars försvann.

Att de verkliga kostnaderna göms i systemet menar Karl Sundholm är en av de viktigaste orsakerna till att byggkostnaderna är alldeles för höga och därmed att bostäderna blir alldeles för dyra.

– Vi kan skriva i våra kontrakt att rabatter ska visas, men ibland händer inget för det. Det är för geggigt och insyltat, det går inte att komma igenom, säger Karl Sundholm.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]