I en debattartikel i Dagens industri kräver Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, och Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige, att regeringen agerar på klimatanpassningen av den byggda miljön.
I SGBC:s rapport från maj 2026, ”Från sårbarhet till motståndskraft”, identifieras fem strukturella hinder för klimatanpassningen av den byggda miljön: fragmenterat ansvar, osäker finansiering, skilda riskbedömningar, klimatkrav som kommer in för sent i planprocessen samt uppföljning som mäter aktivitet snarare än resultat.
[ Annons ]
Branschen vill klimatanpassa den byggda miljön men klarar det inte på egen hand. Det som saknas är tydligt ansvar, långsiktig finansiering och gemensamma spelregler – och inget parti har ännu gett ett övertygande svar på hur det ska skapas.
De tre branschorganisationerna konstaterar hur det satt avtryck i Byggföretagens senaste Byggbarometer: nio av tio byggföretag har ännu inte vidtagit åtgärder för klimatanpassning, samtidigt som sju av tio bedömer att kraven ökar de närmaste fem åren.
Debattörerna landar i fyra konkreta krav. Fastighetstidningen har gått igenom riksdagsmotioner, propositioner och partiprogram för att se hur kraven matchas inför valet:
1. Omsätt de viktigaste förslagen från Klimatanpassningsutredningen
Debattörerna kräver att SOU 2025:51 – med elva lagändringsförslag om ansvarsfördelning, planprocess och skydd av befintlig bebyggelse – omsätts i lagstiftning. Utredningen lämnades in i maj 2025 och remisstiden gick ut i oktober.
– Det är ett tecken på att klimatanpassningen fortfarande inte behandlas med den brådska som frågan kräver, sammanfattar de tre debattörerna.
• I juni 2026 finns fortfarande ingen proposition. Frågan debatterades i riksdagen så sent som den 12 juni, då vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) uppgav att betänkandet bereds i Regeringskansliet – utan att ge någon tidplan. Inget riksdagsparti driver utredningens elva konkreta förslag vid namn i sina valrörelsedokument.
2. Skapa långsiktiga finansieringsmodeller
Dagens projektbaserade bidrag räcker inte, menar debattörerna. De vill ha fleråriga, statligt understödda finansieringsprogram – efter mönster från Stockholmsförhandlingen och Delegationen för Göta älv.
• Under 2025 fördelade MSB nästan 500 miljoner kronor i statsbidrag till 39 kommuner för förebyggande åtgärder – ett rekordår. Men det är fortsatt projektbidrag, inte fleråriga åtaganden. Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion ett nytt kommunstöd för klimatanpassade städer, men det avser stadsgrönska och dagvatten snarare än storskaliga kustskyddsinvesteringar. Ingen av de övriga partierna presenterar en medfinansieringsmodell av det slag debattörerna efterfrågar.
3. Påskynda arbetet med gemensamma riktlinjer för klimatscenarier, riskbedömning och offentliga upphandlingar
Debattörerna vill ha gemensamma riktlinjer för klimatscenarier, riskbedömning och offentlig upphandling. De påpekar också att en fjärdedel av landets kommuner fortfarande inte uppfyller lagkravet från 2018 om att redovisa klimatrisker i sina översiktsplaner.
• I februari 2026 gav regeringen SMHI, Boverket och Trafikverket i uppdrag att ta fram vägledning – ett steg debattörerna välkomnar men anser kommer för sent, eftersom uppdragen redovisas först 2027. Vad Fastighetstidningen kunnat se har inget av partierna föreslagit uppföljningsmekanismer eller sanktioner mot kommuner som brister mot lagkravet.
4. Inrätta nationell effektuppföljning
Det fjärde kravet handlar om att mäta rätt sak: om samhällets sårbarhet faktiskt minskar, inte om myndigheter och kommuner arbetar med frågan. Det är en distinktion som än så länge saknas i den politiska debatten. Budgetpropositionen för 2026 redovisar ökade statsbidrag och fler kommuner med myndighetsstöd – precis den typ av aktivitetsmätning debattörerna kritiserar – och inget riksdagsparti adresserar effektuppföljning på det sätt de efterfrågar.
