Det finns inga exakta siffror på hur många fastigheter som rivs varje år i Sverige. Boverkets enkätdata antyder att det rör sig om tusentals rivningar per år, men statistiken är otillförlitlig och saknar nationell täckning. Riksantikvarieämbetet ville få en bild av i vilken mån kommunerna ser till kulturvärden när det ges rivningslov. I en rapport som publiceras idag redovisar man en analys av 1?024 kommunala rivningslovsbeslut från 2020–2024.
Här bör det påpekas att storstadskommunerna inte ingår i analysen. Det på grund av administrativa skäl där storstadskommunerna inte hade möjlighet att svara på enkäten inom projektets tidsram.
[ Annons ]
I handlingarna som Riksantikvarieämbetet tagit del av finns sällan diskussioner om byggnaden har kulturvärden, i 13 procent av rivningsbesluten lyfter man den aspekten. Och i de ärenden där kommunen överhuvudtaget lyfte kulturvärden i beslutshandlingen stoppades rivningen i bara 8 procent av fallen.
Utredaren Eva Dahlström Rittsél på Riksantikvarieämbetet ser den låga siffran som en tydlig indikation på att fastigheternas kulturvärden inte värderas så högt som de borde.
– Det är ju orimligt att tycka att 100 procent ska neka rivningslov, men om vi ändå säger att det är miljöer och byggnader som har ett utpekat kulturvärde, då är ju 8 procent ganska lågt. Med tanke på att lagen säger att man inte ska ge rivningslov till det som har kulturvärden, säger Eva Dahlström Rittsél.
Nu ger inte denna enkät några exempel på fastigheter som de facto rivs. Här hänvisar Eva Dahlström Rittsél till Byggnadsvårdsföreningen som i Gula listan samlar objekt med kulturvärden som är hotade. Vårt syfte med rapporten är att lyfta frågan om hur besluten tas. Gör man verkligen en bedömning av kulturvärden? Finns kompetensen och ser man till att det finns en hållbarhetsaspekt i att bevara? Att döma av resultaten ser vi att kulturvärden behandlas begränsat eller inte alls i besluten. Därmed riskerar värdefulla byggnader och miljöer att gå förlorade, säger Eva Dahlström Rittsél.
Tror du att kommuner och fastighetsbolag medvetet inte undersöker kulturvärden för att slippa problem?
– Jag vet inte om jag ska tro någonting, men visst kan man anta att kostnads- och tidsaspekter kan spela en stor roll för att kulturvärden inte beaktas.
När kommunerna godtar en rivning av ett hus med kulturvärde är det ofta på grund av att fastigheten är i dåligt skick och/eller redan förvanskad så att kulturvärdena redan gått förlorade.
Det andra huvudargumentet är ekonomiskt: renoveringskostnaden är så hög att den inte är rimlig i förhållande till det allmänna intresset av bevarande
– Ofta så går det ju att renovera det som ser väldigt, väldigt förfallet ut. Och det är inte alltid att det blir så mycket dyrare heller. Det kanske kan få kosta ibland, säger Eva Dahlström Rittsél.
