Samma information matas in manuellt i system efter system, data riskerar att tappas bort på vägen och uppdateringar slår inte igenom i hela projektet. Det är den verklighet som Rikard Silverfur, hållbarhetschef på Fastighetsägarna, beskriver när han sammanfattar hur hanteringen av miljödata om byggprodukter fungerar i dag.
Nu har Fastighetsägarna, Byggmaterialindustrierna, Byggherrarna, Byggföretagen, Innovationsföretagen och Sveriges Allmännytta enats om ett ramverk med principer för hur miljödata ska struktureras och delas. Principerna ska ligga till grund för en uppdatering av den elektroniska byggvarudeklarationen, eBVD. Branschöverenskommelsen går att hitta här.
[ Annons ]
Veronica Koutny Sochman, vd på Byggmaterialindustrierna, beskriver hur problemet ser ut från tillverkarsidan.
– Det spretar mycket och för tillverkare av byggprodukter blir det väldigt kostsamt att ha närvaro och mata in samma data i alla de här systemen, som dessutom ofta låser in datan bakom betalväggar, säger Veronica Koutny Sochman.
Hon tillträdde som vd i oktober 2025 och var inte med från start när branschdialogen inleddes 2023, men beskriver en problembild som är välkänd för alla i kedjan.
– Vi lyssnade med andra nyckelaktörer i värdekedjan kring om de också ser de här utmaningarna. Det är ju de som får ta notan i slutändan.
Som byggherre är man helt beroende av att rätt information faktiskt följer med hela vägen.
Kärnan i ramverket är att miljödata om byggprodukter – i första hand kemisk innehållsdata som deklareras i eBVD – ska vara öppen, digitalt läsbar och hämtningsbar från en gemensam plats. Det ska räcka att tillverkaren lägger datan på ett ställe, i stället för att mata in samma uppgifter i många olika system.
– Idén med eBVD är att ha en konsoliderad lista på vad som är viktigast – kanske 90 procent av det alla tycker är viktigt att värna. Om vi kan enas om det och ha den datan fritt tillgänglig, och minska fokus på de övriga fem procenten som driver kostnad, då blir det en win-win för hela marknaden, säger Veronica Koutny Sochman.
Rikard Silverfur understryker att problemet inte bara handlar om dubbelarbete utan om att data riskerar att försvinna eller förändras när den passerar genom avtalskedjan.
– Som byggherre är man helt beroende av att rätt information faktiskt följer med hela vägen, från tillverkare till leverantör och vidare till entreprenör, vilket ofta inte riktigt fungerar i praktiken, säger Rikard Silverfur.
– Ramverket slår fast tillverkarens roll som primär informationslämnare, där miljödata ska tillhandahållas direkt från källan i ett öppet och tillgängligt format. Det innebär en tydlig förändring med dagens ordning och förändrar i grunden förutsättningarna för kommersiella aktörer vars affärsmodeller bygger på att samla in, kontrollera och vidareförädla denna information, menar Veronica Koutny Sochman.
– De är lika fria att fortsätta verka som tidigare. Men det här är en signal till marknaden att det har en prislapp och den betalar vi alla gemensamt.
Den signalen har inte sänts tidigare från alla de här aktörerna.
En fråga som ramverket inte löser fullt ut är hur det förhåller sig till fastighetsägares och byggherrars egna interna hållbarhetsmål, som ofta har sina egna definitioner och beräkningsmetoder. Veronica Koutny Sochman medger att det är en gräns för vad branschsamverkan kan åstadkomma.
– Vi kan inte styra hur olika fastighetsägare sätter upp sina hållbarhetsmål. Men principerna ska skapa medvetenhet om att det driver kostnad om man inte konsoliderar sig, och att den kostnaden puttas uppåt i värdekedjan till beställarna.
Listorna över vilka uppgifter som ska deklareras har branscherna samverkat om i decennier. Det som är nytt på riktigt i detta ramverk är just principen om öppna miljödata som lämnas och hämtas på en plats.
– Den signalen har inte sänts tidigare från alla de här aktörerna. Det är en nyhet att vi har samsyn kring utmaningarna med att miljödata behöver laddas upp i så många verktyg och sedan låses in, säger Veronica Koutny Sochman.
eBVD driftas av IVL Svenska Miljöinstitutet och har sedan länge varit kostnadsfritt tillgänglig. Uppdateringen av deklarationen ska nu göras gemensamt av de sex organisationerna och deras medlemmar, i linje med de nya principerna.
