Energimarknadsinspektionen lämnade idag rapporten Utfallet av regleringen av elnätsavgifter till regeringen. Uppdraget gavs i januari 2026 och syftar till att ge faktaunderlag för att bedöma om landets elkunder betalar skäliga avgifter.
Rapporten bekräftar en utveckling som länge varit känd. Nu finns den dokumenterad i en officiell utredning där det konstateras att hushållens elnätsavgifter har ökat med 115 procent sedan 2005, att jämföra med att KPI stigit 49 procent. För icke-hushållskunder – i praktiken fastighetsägare och företag – har avgifterna ökat med 46 procent sedan 2017, mer än i Danmark (30 %), Finland (7 %) och Norge (8 %).
[ Annons ]
Rapporten visar också att elnätsföretagens vinstmarginaler låg på 16 till 23 procent under perioden 2020–2024, och att avkastningen på eget kapital var högre än för elhandel och elproduktion trots lägre marknadsrisk. Under samma period lämnade branschen sammanlagt cirka 20 miljarder kronor i koncernbidrag, varav Eon ensamt stod för 8,9 miljarder.
– Att elnätsföretagen har så pass hög avkastning, högre än företag inom elhandel och elproduktion, bekräftar den bild vi har och visar att den översyn av intäktsramsregleringen som Ei genomför är välbehövlig, säger Daniel Waluszewski, enhetschef på Ei.
Rapporten är inte en reform i sig, men den är avsedd att vara underlaget till en. Ei arbetar med en ny metod för intäktsramsregleringen som bland annat ska inkludera en förändrad anläggningsvärdering och en Totex-modell för att skärpa incitamenten för kostnadseffektivitet.
Enligt Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige, innehåller rapporten få överraskningar.
– Nils Holgersson-undersökningen har under många år visat att elnätsavgifterna ökat betydligt snabbare än inflationen och många andra boenderelaterade kostnader. Det nya är att Ei nu med sin egen statistik bekräftar att utvecklingen också återspeglas i hög lönsamhet och avkastning i elnätssektorn. Det får vara nog nu. När både Nils Holgersson-undersökningen och Ei pekar åt samma håll kan fokus inte längre ligga på att beskriva problemet. Nu måste regleringen förändras, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige.
Den svenska utvecklingen är inte unik. EU-kommissionen förbereder nu ett lagförslag, väntat den 22 juli, som ska ge europeiska myndigheter större inflytande över hur nätavgifter sätts i medlemsländerna och begränsa hur stora delar av nätbolagens investeringskostnader som får föras vidare till kunderna. Nätoperatörer ska tvingas överväga alternativ som energilagring och styrd elanvändning innan traditionell nätutbyggnad godkänns, och inkoppling av stora datacenter får inte leda till högre nätkostnader för övriga elkunder.
– Ei:s rapport bekräftar samma problem som EU-kommissionen nu lyfter fram som ett växande hot mot Europas konkurrenskraft: snabbt stigande nätkostnader som inte fullt ut kan motiveras av effektiva investeringar. Om Ei bedömer att en ny värderingsmetod bättre speglar de faktiska kostnaderna för framtida investeringar finns det heller inga hållbara skäl att fortsätta värdera befintliga och nya nät enligt olika principer. Rapporten visar att tiden för överkompensation är förbi. Den nya regleringen måste vara metodkonsistent, kostnadsreflektiv och säkerställa att hushåll och företag bara betalar för effektiva kostnader och en rimlig avkastning, säger Silverfur.
