[ Annons ]

Illustration: Shutterstock
Publicerat 22 januari, 2024

Se upp för dyra systemfel

En uppdatering av fastighetssystemet är ett stort och kostsamt arbete. Därför måste man fatta rätt beslut när det nuvarande systemet spelat ut sin roll. Annars blir det svårt att hänga med i den digitala utvecklingen.

Ett fastighetssystem är fastighetens administrativa hjärna. Det puttrar på under ytan, utan att någon nödvändigtvis har koll på dess status eller ålder; så länge det funkar är alla nöjda.

Det är därför inte ovanligt att bolag drivs av en 10–15 år gammal programvara. Många, kanske alla, av de som var med när systemet implementerades har slutat eller gått i pension.

[ Annons ]

I det läget kan det komma som en blixt från klar himmel när bolaget plötsligt får beskedet att systemet nått ”end of life”, och att supporten från leverantören upphör vid årsskiftet.

– Om du kört systemet under lång tid så har du förmodligen även gjort en massa integrationer i det. Då sitter du där med en vildvuxen systemflora med många integrationer, samt många andra kundunika anpassningar, och det kan vara en väldigt stor utmaning för de flesta, säger Rikard Lindberg, vd på konsultbolaget Meta Fastighetsadministration.

I fastighetsbranschen är man van vid att driva projekt, men kanske ovan vid verksamhetsutveckling, och därför saknas ofta den kompetensen internt.

Han har hjälpt fastighetsbolag med att beställa och implementera fastighetssystem i många år och menar att det inte är ovanligt att bolaget som nåtts av ”end of life”-beskedet tvingas byta hela fastighetssystemet. Och då kan det bli kostsamt, vilket gör det extra viktigt att fatta rätt beslut. Både för den egna verksamheten och för framtiden, särskilt nu när den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin.

– I fastighetsbranschen är man van vid att driva projekt, men kanske ovan vid verksamhetsutveckling, och därför saknas ofta den kompetensen internt. Om man ska byta fastighetssystem så kanske man borde ta chansen att även utveckla verksamheten och flytta fram positionerna. Över tid är det en framgångsfaktor att ligga i framkant, säger Rikard Lindberg.

De stora leverantörerna av fastighetssystem har länge betraktats som något av en bromskloss vid en digitalisering av fastigheter. Detta eftersom de traditionellt har låsta API:er, vilket förhindrat integration av nya smarta och digitala proptech-tjänster.

Det finns ganska få leverantörer av fastighetssystem i Sverige – de dominerande är väldigt proprietära och ovilliga att öppna upp sina API:er.

Anders Norrback Bornholm är IT-arkitekt på Iteam och arbetade med att utvärdera Sveriges Allmännyttas projekt fastAPI, vars syfte är att skapa ett lättillgängligt bransch-API för att utbyta information mellan olika system.

Sveriges Allmännytta var frustrerade över att systemet inte anammades i större utsträckning av de stora fastighetssystemen, och ville veta om det var värt att kämpa vidare med projektet. Anders Norrback Bornholms slutsats var att idén är helt rätt, men att det utan stöd från leverantörer som måste implementera systemet inte uppstår någon nytta.

– Det finns ganska få leverantörer av fastighetssystem i Sverige – de dominerande är väldigt proprietära och ovilliga att öppna upp sina API:er. Om de stora leverantörerna väljer att inte vara en del av ett större ekosystem så riskerar det att skapa en oligopolliknande situation. Fastighetsbolagen får svårt att uppdatera sina fastighetssystem och att koppla ihop dem med sina andra verksamhetssystem, säger han.

Man skulle ju önska att det vore ”plug and play”, men så är det inte alltid, tyvärr.

Rikard Lindberg håller med, men säger samtidigt att situationen håller på att förändras.

– Man skulle ju önska att det vore ”plug and play”, men så är det inte alltid, tyvärr. De traditionella leverantörerna säger ofta att de kan öppna sina system, men när det kommer till kritan håller de emot. Det kanske löser sig till slut, men det kommer vara tidsödande och kosta pengar. Samtidigt bygger lösningarna hos den nya generationens leverantörer på öppenhet, eftersom de vet att det är en överlevnadsfråga, säger han.

Att olika system och smarta tjänster kan prata med varandra är en av nycklarna till en lyckosam digitalisering. Därför är det också viktigt att välja rätt när man står inför en uppgradering av fastighetssystemet. Enligt Rikard Lindberg kommer digitala tvillingar bli allt vanligare. Att fastighetsbolag Som ska uppdatera sitt fastighetssystem redan nu ska ha det i åtanke är självklart, menar han, eftersom integrationen systemen emellan är nödvändig för att stå rustade för den digitala framtiden.

– Framtida kommersiella hyresgäster kommer till exempel inte vara intresserade av att bara hyra kalla kvadratmeter, utan lokaler som ger förutsättningar för de anställda att leverera på topp, åtta timmar om dagen, med hjälp av optimerade lokaler, säger han.

Med hjälp av AI skulle hyresvärden exempelvis kunna reglera hyran löpande, baserat på vilken el- eller vattenförbrukning hyresgästen har.

Att koppla på fastighetssystemet på den digitala tvillingen ger fastighetsägaren total kontroll av såväl byggnadens fysiska status som det administrativa.

– Med hjälp av AI skulle hyresvärden exempelvis kunna reglera hyran löpande, baserat på vilken el- eller vattenförbrukning hyresgästen har. Det skulle ske helt automatiskt, eftersom den digitala tvillingen samlar in data och skickar den till det administrativa systemet, som sänker hyran. Fastighetsbolag måste ha den tekniska utvecklingen i åtanke när man beställer ett nytt fastighetssystem.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]