Det är upp till varje enskild leverantör att ta fram en så kallad produktspecifik EPD (Enviromental Product Declaration) för just sin vara. Foto: Shutterstock
Publicerat 1 mars, 2021

Boverket lanserar klimatdatabas i testversion

För att ge byggsektorn möjlighet att  förbereda sig inför den kommande lagen om klimatdeklaration av nya byggnader lanseras nu Boverkets klimatdatabas, ett stöd för klimatberäkningar.

Regeringen avser att införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det skulle innebära att en byggherre måste redovisa byggnadens klimatpåverkan innan kommunen kan meddela slutbesked.

– Boverket har under många år byggt upp ett system för att följa upp miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Genom Boverkets miljöindikatorer ser vi att sektorn står för en betydande klimatpåverkan, cirka 21%, av utsläppen i Sverige. Sektorn bidrar även till stora utsläpp utomlands genom import av byggprodukter säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket i ett pressmeddelande.

[ Annons ]

Går lagen igenom föreslås den gälla från januari 2022. Bråda tider alltså. För att de aktörer i byggsektorn som berörs av det kommande kravet ska kunna förbereda sig lanserar nu Boverket en testversion av sin klimatdatabas som innehåller typiska data för den klimatpåverkan som olika byggprodukter eller bränsleslag har och som ska göra det enklare att klimatdeklarera.

Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, är glatt överraskad att klimatdatabasen lanseras redan nu.

Vi ställer oss positiva till klimatdeklarationer eftersom vi ser att det kommer att vara en åtgärd för att byggsektorn ska bidra till lägre klimatutsläpp. Många av de stora entreprenörerna kan göra denna klimatberäkning redan idag. Men de små och medelstora företagen har en bit att lära, därför är det bra att de kan komma igång redan nu, säger Birgitta Govén.

Lagen, som alltså beräknas träda i kraft den 1 januari 2022, är ett första steg. Det innebär egentligen enbart ett krav på att klimatdeklaration ska göras. Den stora skillnaden väntas bli år 2027, då Boverket ska sätta tvingande nivåer.

Boverket kommer till en början att sätta generella och relativt konservativa värden för de olika produktgrupperna i klimatdatabasen. Det är sedan upp till varje enskild leverantör att ta fram en så kallad produktspecifik EPD (Enviromental Product Declaration) för just sin vara.

– Den leverantör som verkligen jobbat med att få ner klimatpåverkan på sin produkt har troligen ett bättre värde än vad som är angivet i Boverkets databas, konstaterar Birgitta Govén.

Och tanken är just att klimatdatabasen, förutom att möjliggöra klimatberäkningar från och med 2022, ska driva på leverantörerna att ständigt arbeta för att få ner klimatpåverkan på sina produkter. För en mindre leverantör kan det idag innebära en relativt hög kostnad att ta fram en EPD. Birgitta Govén hyser en liten oro för att det skulle kunna bli ett hinder för produktutveckling.

– Men det får inte bli ett argument mot klimatdeklarationer, som jag anser är ett måste. Å andra sidan kan det ju också bli en viss ketchupeffekt när alla börjar jobba med att ta fram EPD:er som gör att det går fortare och att kostnaderna därmed sjunker, säger Birgitta Govén. Metoden för att utveckla klimatdata har skett i samarbete med Finland, som också lanserar en klimatdatabas idag. Data i klimatdatabaserna är landspecifika, men målet är att byggnaders klimatpåverkan ska bedömas enligt samma principer i alla länder och därmed förenkla för byggbranschen.


[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]