En stor del av kammaren avstod från att rösta. Men 109 ja mot 21 nej räckte för att riksdagen skulle kunna anta den nya lagen om avgift för områdessamverkan.
Tanken med den nya lagen är att en avgift ska göra det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
[ Annons ]
Lagen har länge rönt stora protester från de som berörs — noterbart nog även från fastighetsägare som redan deltar i frivillig samverkan. Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, förklarar varför hon inte tror att trygghet kan skapas genom en avgiftsmodell.
– Riksdagen har nu fattat sitt beslut, och vi delar självklart målet om tryggare och mer attraktiva områden. Men vägen framåt måste bygga på det engagemang som redan finns lokalt.
Hon påpekar att många fastighetsägare redan i dag investerar stora summor i trygghetsskapande arbete — bättre belysning, skötsel, aktiviteter, platsutveckling, ökad närvaro och samverkan med kommun och polis.
[ Annons ]
– Det visar att viljan finns. Det viktiga nu är att den nya lagen inte leder till att fungerande frivillig samverkan ersätts av administration och avgiftsdiskussioner. Politiken borde i stället stärka de lokala initiativ som redan gör skillnad, med tydliga mål, bättre uppföljning och långsiktiga spelregler, säger Anna Thureson.
Nu är frågan i vilken mån det nya lagutrymmet verkligen kommer att tas i anspråk. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har länge varit skeptiska till en tvingande lagstiftning och avstyrkte förslaget i sitt remissvar. Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, uttryckte viss tveksamhet när Fastighetstidningen intervjuade henne i mitten av mars.
– Jag vet inte om det är en lag som kommer att utnyttjas. Det beror främst på hur administrativt krångligt det blir. Det gäller att det ska vara så pass enkelt att hantera att man ser nyttan — eller om det ändå kommer vara så tungt att få med de fastighetsägare som inte vill vara med. Det viktiga är ju att man verkligen lyckas skapa trygga miljöer, sa Ann-Sofie Eriksson.
Anna Thureson understryker att kommunernas roll måste bli tydlig om lagen ska fungera i praktiken.
– Det är viktigt att lagen inte leder till att ansvaret för tryggheten förskjuts från det offentliga till fastighetsägare och boende, säger Anna Thureson.
