En social innovation. Det är vad Pernilla Parding, chef bostad på Stockholms Stadsmission, kallade förvaltningsmodell ennär den presenterades under Almedalsveckan. Om det blir höstens stora snackis i bostadssektorn, vilket Fastighetstidningen förutspådde, återstår att se. Men bygget av ”Sveriges första socialt hållbara hyreshus” i Farsta i Stockholm har nått fyra våningar i punkthuset och stomme till radhuslängan är på plats.
– Vi befinner oss nu i ett spännande skede där vi jobbar intensivt med detaljer i hyresmodellen. Det handlar exempelvis om hur vi rent praktiskt ska genomföra matchningsprocessen för att åstadkomma den mångfald av hyresgäster som vi eftersträvar och nå de människor som har behov och intresse av att bo i huset, berättar Pernilla Parding.
[ Annons ]
Upplåtelseformen kommer att ha en kooperativ hyresförening som grund. Föreningen blockförhyr lägenheterna från fastighetsägaren, och ansvarar för förvaltningen av hyreshuset.
Den ”sociala innovationen” ligger i möjligheten att sätta differentierade hyror. Något som inte hade varit möjligt i ett vanligt hyreshus. Det blir tre lägenhetskategorier med tre olika hyresnivåer. Tanken är att sedan kunna trappa upp hyrorna över tid.
Pernilla Parding förklarar att det dels handlar om att få ekonomi i projektet. Genom att några betalar full hyra får man täckning för rabatterna och samtidigt en mångfald i boendet. Dels handlar det om att göra ett urval efter behov så att bostäder går till dem som behöver i stället för enbart till den med längst kötid.
[ Annons ]
Några direkt billiga hyror blir det inte. De mest rabatterade landar på en nivå ungefär i nivå jämförbart med hyror i det äldre beståndet. Men Pernilla Parding påpekar att denna grupp i dag inte sällan tvingas betala betydligt högre hyra på en osäker andrahandsmarknad.
Vi vill dels sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, men framförallt vill vi välja dem som alltid hamnar sist i kön.
Från hyresgästföreningen har det riktats kritik mot det faktum att det nu är en frivillig-organisation som tar ansvar för bostadsbristen. I stället vill de att politiken ska hitta lösningarna inom den generella bostadspolitiken.
– Men jag tycker att det är viktigt att förstå hur vi arbetar efter behov som urvalskriterier. Vi vill dels sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, men framförallt vill vi välja dem som alltid hamnar sist i kön. Där misslyckas det generella systemet nu gång på gång. Då måste det till någon form av behovsurval, säger Pernilla Parding.
SOCIAL BOSTADSPOLITIK – DETTA VILL REGERINGEN
I en mejlkommentar säger bostadsminister Andreas Carlson (KD) att han med intresse följer detta innova-tionsarbete. Han gör inga utfästelser om stora reformer, men ger en hint om att Karolina Skogs betänkande Sänk tröskeln till en god bostad nu bereds.
– Där finns flera förslag som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Bland annat tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att ge utrymme för förturer.
Annars är det bostadsbidraget han menar skapar bäst förutsättningar för hushåll med svag ekonomi. I augusti meddelade regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer förlängs till och med 30 juni 2024.
Andreas Carlson lyfter även satsningar på metoden Bostad först. Och utredningen Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden, som överlämnas till regeringen den 27 oktober, som ska se över de blockuthyrningar som i uppmärksammade fall ställt till det för människor utanför den ordinarie bostadsmarknaden.
