En nyanländ som fick tillfälligt boende har stämt värden Sollentunahem för att få förstahandskontraktet. Blir det domar som ger den rätten kan det försvåra uthyrning av sociala bostäder.
Den så kallade ”bulvandomen” i HD, Högsta domstolen, har utlöst en rad juridiska processer i hyresnämnder och även stämningar i tingsrätter som Zlatan Ibrahimovic uthyrning vi nyligen skrev om.
Andrahandshyresgäster anser att de har rätt till ett förstahandskontrakt, och hänvisar då till att det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägare och de bolag som har förstahandskontrakt. Ofta rör det sig då om en mellanhand som hyr ut lägenheter till företag. Intressegemenskapen är att parterna med ett ”bulvanförfarande” kan få högre hyra och frångå besittningsskyddet. Krav på återbetalning av hyra ställs i de flesta ärenden som lämnas för prövning.
[ Annons ]
Men förfarandet används bevisligen även av andrahandshyresgäster som fått boenden genom kommunen.
Ett ärende som i mars ska prövas i Attunda tingsrätt rör en lägenhet hos Sollentunahem, dit en idag 41-årig man flyttade 2017 då han som nyanländ kom till Sverige. Avtalet skrevs med Sollentuna kommun som ordnade boende i det egna kommunala bolaget Sollentunahem. Lägenheten var avsedd att användas som tillfällig genomgångslägenhet för nyanlända.
Kommunen sade upp hyresavtalet 2022 eftersom Sollentunahem ville få denna och ytterligare nio lägenheter tillgängliga till hyreskön. Saken prövades hos hyresnämnden som gick på fastighetsägarens linje. Men 41-åringen valde att gå vidare och stämde Sollentunahem med hjälp av ett ombud, advokat David Hertzman.
Advokaten säger till Fastighetstidningen att han fick ärendet via kontakter. För övrigt vill han inte kommentera målet mer och hänvisar till de handlingar som lämnats in till rätten.
Centralt i stämningen är att andrahandshyresgästen anser att det finns en intressegemenskap mellan Sollentunahem och Sollentuna kommun, och att det ”rättsförhållandet utnyttjas för att kringgå andrahandshyresgästens rätt till förlängning av hans hyresavtal”.
I motiveringen lyfter advokat David Hertzman fram Sollentunahems ägardirektiv där det står: ”Att bolaget uttalat socialt ansvar och medverka till en positiv utveckling och integration.” och att ”Bolaget ska tillhandahålla de bostäder för bostadssociala ändamål som kommunen behöver.”
Det tolkar advokaten som att kommunen i egenskap av ägare av Sollentunahem utövar sådant inflytande och kontroll över bolaget att det är att likställa med egen förvaltning och att det då råder intressegemenskap.
Sollentunahem anser inte att den kopplingen finns. I en kommentar till Fastighetstidningen skriver förvaltningschefen Carolina Lejon:
”Sollentunahem är ett fristående bolag som i det här fallet agerar utifrån ägardirektiv om att tillhandahålla bostäder till kommunen för bostadssociala ändamål och bostäder för nyanlända som kommunen behöver i sin verksamhet. Kommunen i sin tur har i det här fallet använt en förhyrd lägenhet för att uppfylla lagkrav om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sollentunahems uthyrningsvillkor till Kommunen skiljer sig inte jämfört med motsvarande uthyrningsvillkor till andra hyresgäster.”
Sollentunahems ståndpunkt är att Jordabalkens 7 kap 31§ inte är aktuell i detta ärende, och att ärendet inte påverkar Sollentunahems vilja att tillhandahålla lägenheter till Kommunen.
Om tingsrätten anser att hyresgästen har rätt till lägenheten. Hur kommer det då påverka er i framtida uthyrningar av boenden till nyanlända och andra så kallade sociala bostäder?
– Det är inte något vi kommer att eller kan ta ställning till idag, svarar Carolina Lejon.
Det kan tänkas att en dom oavsett utgång överklagas till hovrätten. Finner domstolarna ett lagligt stöd att ta över olika tillfälliga sociala boenden kan det förstås få konsekvenser för den uthyrning av tillfälliga boenden som kommuner hyr hos såväl kommunala som privata fastighetsägare.
– Det kan ju leda till att bostadsbolagen får svårare att säga upp hyresgäster som missköter sig och i längden att behövande inte får någon lägenhets alls. Men vi får avvakta denna prövning, säger Lars Matton, chefsjurist på Sveriges Allmännytta.
Han påpekar att kommunerna ibland väljer att överlåta ett socialt kontrakt till andrahandshyresgästen.
– Syftet är då att hjälpa människor att komma in på bostadsmarknaden, säger Lars Matton.
Han anser inte att HD-domen (bulvandomen) är tillämplig för sociala bostäder
– En kommuns behov att hyra in en lägenhet i första hand för att sedan hyra ut den i andra hand, för att uppfylla sina åtaganden enligt socialtjänstlagen, borde kunna ses som något annat en det behov ett vanligt företag har, säger Lars Matton.
