Snart får Boverket en ny generaldirektör: Nancy Mattsson. Mattsson har länge varit en stark röst för tydlighet, förutsägbarhet och resultatfokus i samhällsbyggandet. Just därför är tidpunkten intressant. Samtidigt som hon förbereder sig för att ta över myndigheten har nya energiregler remitterats som riskerar att göra regelverket mer komplext, mer administrativt och svårare att koppla till verklig energi- och klimatnytta.
I de förslag som Boverket remitterat kopplat till EU:s energiprestandadirektiv går vissa delar helt emot det Mattson länge förordat. Förslagen riskerar nämligen att göra regelverket mer komplext, mer administrativt och dyrare, samtidigt som den faktiska energi- och klimatprestandan kan bli svårare att bedöma.
[ Annons ]
Detta skulle kunna beskrivas som en omvänd ”omnibus”. Där omnibus normalt används för att beskriva regelförenkling utan sänkta ambitioner, riskerar utfallet här att bli det motsatta.
Sammantaget innebär detta mer arbetstid och högre kostnader – utan att motsvarande miljö- och klimatnytta kan påvisas
Genom förändrade definitioner, systemgränser och standardiserade värden kan byggnader i många fall redovisa bättre energiprestanda utan att energianvändningen minskar. Kravnivåerna riskerar därmed att sänkas i praktiken, trots att de på pappret framstår som oförändrade eller skärpta.
Samtidigt flyttas fokus från uppmätt energianvändning till beräknad prestanda. Risken ökar att projektering och uppföljning optimeras mot modellens antaganden i stället för verklig energieffektivisering i drift. Vi riskerar att få ett system som premierar rätt siffror – inte rätt resultat.
Regelverket blir också mer komplext. Fler parametrar, nya definitioner och ökad användning av schablonvärden gör det svårare att tillämpa och följa upp. Det ställer högre krav på både byggherrar, entreprenörer och tillsynsmyndigheter, samtidigt som behovet av specialistkompetens ökar.
Den ökade komplexiteten leder i sin tur till mer administration. Kraven på dokumentation, beräkningar och redovisning blir mer omfattande. Sammantaget innebär detta mer arbetstid och högre kostnader – utan att motsvarande miljö- och klimatnytta kan påvisas.
Krav bör i större utsträckning följas upp med mätning i drift, inte enbart beräkning i projektering
Vi har förståelse för att stora regeländringar initialt kan upplevas som både krångliga och resurskrävande. Det är en naturlig del av omställningen. Men när tidigare energikrav infördes utvecklade branschen genom Sveby gemensamma metoder som skapade både jämförbarhet och trovärdighet. Boverkets förslag riskerar att försvåra en sådan utveckling. Denna minimiimplementering på pappret leder inte automatiskt till den enklaste eller mest kostnadseffektiva tillämpningen i praktiken.
För att regelverket ska fungera krävs justeringar.
- För det första behöver Boverket redovisa den samlade effekten av förändringarna. Det behöver framgå hur mycket en byggnads energiprestanda förändras “på pappret” till följd av nya definitioner och beräkningsmetoder – utan att byggnaden ändras.
- För det andra behöver Boverket välja linje. Antingen ska byggsektorn ges ansvar att utveckla tolkningar och arbetssätt – vilket kräver ett renodlat funktionsbaserat regelverk. Eller så ska reglerna vara mer styrande – men då krävs större tydlighet. Dagens kombination riskerar otydlig ansvarsfördelning.
- För det tredje behöver kopplingen till faktisk energianvändning stärkas. Krav bör i större utsträckning följas upp med mätning i drift, inte enbart beräkning i projektering.
Vi välkomnar ambitionen att modernisera byggreglerna. Men ett regelverk för energieffektivisering behöver ge verkliga effekter – inte enbart förändrade beräkningsresultat. Annars riskerar vi att införa ett system som kräver mer – men ger begränsad effekt mindre. Det skulle i så fall kunna beskrivas som en omvänd omnibus.
Björn Berggren, Energiexpert Sveriges Allmännytta
Johanna Bjurskog, Hållbarhetschef Riksbyggen
Lotta Bångens, Generalsekreterare Eneff, Energieffektiviseringsföreningen
Sigrid Granström, Energi- och miljöexpert Byggföretagen
Pia Hedenskog, Ledamot Sveby
Per Levin, Koordinator Sveby
Anders Persson, Chef strategisk utveckling och internationella frågor Innovationsföretagen
Maria Qvillberg, Hållbarhetsansvarig Nyproduktion HSB Riksförbund
Johan Svensson, Gruppchef Energi & Klimat Peab Sverige AB
