När Stockholms Stadsmission rustar upp akutboende och dagverksamhet kombinerar man det med delningsboenden för människor i strukturell hemlöshet.
Nu sätter renoveringen av Stockholms Stadsmissions hus på Högbergsgatan 51 på Södermalm i gång. Akutboendet och dagverksamheten för kvinnor i hemlöshet, ska moderniseras för att bli tryggare och bättre anpassade för de behov som finns.
– Huset har stora behov av renovering som nu möjliggörs genom vårt nära och mångåriga samarbete med Stiftelsen Bertil Strömberg. Tillsammans skapar vi en framtidsanpassad, trygg och trivsam plats för alla de kvinnor som kommer till vår enhet, säger Åsa Paborn som är direktor på Stockholms Stadsmission.
[ Annons ]
Bertil Strömberg Fastighets AB köper fastigheten av Stockholms Stadsmission för att sedan hyra ut den till Stockholm Stadsmission i ett förmånligt och långsiktigt avtal på minst 25 år. Det gör det också möjligt att satsa på att bygga till 28 delningsboenden för människor i strukturell hemlöshet. Målet är prisrimliga hem för upp till 64 hyresgäster som saknar ett tryggt boende på grund av strukturella orsaker, som avsaknad av kötid eller för låg inkomst.
– Boendeformen delningsboende vänder sig särskilt till hushåll som vill ha en närmare gemenskap med sina grannar- till exempel för att de känner sig ensamma i vardagen, och ser detta som ett sätt att både bo och må bättre, säger Åsa Paborn.
Delningsbostäder i annan form har stått i fokus den senaste tiden. Det finns ingen etablerad norm för hyressättning av delningsbostäder, som vanligen upplåtits enligt blockhyresmodellen. Flera hyror har prövats. Utfallen i hyresnämnderna har varit en rejäl motgång för bolagen som är medlemmar i Colivingförbundet. Utfallen gör att det inte går att ta betalt för de delade ytor och service som ingår.
Utredningen om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror tittar på saken. Den 2 maj presenterar utredningen sitt förslag. Men intervjuad i Fastighetstidningen menar Katarina Liljestam Beyer, ordförande i Svenska Colivingförbundet, att det är osäkert om bolagen överlever så länge.
Åsa Paborn pekar på hur Stockholms Stadsmissions aktuella projekt visar att det finns fler skäl än de rent ekonomiska att skapa ett moderniserat regelverk som gör nya bostadsformer som delningsboende möjligt.
Hon ser dock just nu inga akuta hot mot de upplägg som Stockholms Stadsmission tillämpar. Man har redan ett delningsboende riktat mot strukturellt hemlösa i Haninge. Det är en del av Stena Fastigheters co-livingkoncept We share, med enda skillnaden att lägenheterna förmedlas via Bobyrån, förmedlingstjänsten som är navet i flera av Stockholms Stadsmissions boendelösningar. Så kommer det även vara på Högbergsgatan 51.
– Vi har en relativt sett låg hyra i våra delningsboenden och ingen serviceavgift utgår för våra hyresgäster. Vi tror också att denna boendeform är för framtiden och kommer att utvecklas och växa. Människor behöver också kunna hitta nya sätt att bo centralt utan att bli ruinerade, säger Åsa Paborn.
Det behövs en palett av boendeformer för olika behov.
Att dela ytor gemensamt är här ett sätt att kunna hålla ner hyran. Åsa Paborn pekar också att det också skapar viktiga sociala möjligheter som att råda bot på ensamhet.
– Det kan också skapa möten över generationsgränser som ger trygghet i vardagen. Det visar erfarenheterna från vårt delningsboende i Vega- gemenskapen och stödet de har i varandra är fint att se.
Exakt hur upplåtelseformen kommer att se ut i det nya projektet är ännu inte klart. Åsa Paborn säger ett en möjlighet är Kymmendömodellen, Stockholms Stadsmissions modell för socialt hållbar bostadsförsörjning som man praktiserar i sitt hyreshus i Farsta. Det är inte ett delningsboende. Upplåtelseformen har en kooperativ hyresförening som grund med syfte att kunna differentiera hyrorna i huset.
För att kunna hitta lösningar för strukturellt hemlösa har alltså Stockholms Stadsmission tvingats till viss kreativitet i valet av upplåtelseform Åsa Paborn menar att man med Kymmendömodellen visserligen funnit en modell som kan praktiseras av fler med ambitioner inom social hållbarhet. Men hon konstaterar att det vore något enklare om det fanns upplåtelseformer direkt utformade för ändamålet.
– Vi har byggt hyreshuset i Farsta för att peka på behovet och driva på att det faktiskt är möjligt att lösa den strukturella hemlösheten, säger Åsa Paborn.
Därför menar hon att även de hyresrättsliga formerna för delningsboende är viktiga att komma tillrätta med.
– Det behövs en palett av boendeformer för olika behov. Det vore olyckligt om delningsboenden inte kan finnas kvar på grund av det som nu sker, säger Åsa Paborn.
