Det började som ett EU-direktiv där Bryssel såg behovet att öka förutsättningarna för hushållen så att inte enbart villaägare ska köpa elbilar. Folk som bor i flerbostadshus måste kunna ställa krav på fastighetsägare att installera laddpunkter menar EU.
Efter att regeringen i olika omgångar behandlat frågan landade man i en proposition och en ny lag som kan betecknas som en kompromiss mellan olika intressen. Lagen som nu är tagen och införs den 29 maj innebär att boende har en lagstadgad rätt att begära installation av en laddningspunkt för elbil på sin bilparkeringsplats, om den ligger i samma hus som lägenheten eller i närheten av det.
[ Annons ]
Det är fastighetsägaren som gör installationen men det är beställaren, alltså hyresgäst eller borättsägaren som får betala notan.
Just detta faktum kommer sannolikt hålla tillbaka efterfrågan. En hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare som flyttar efter kort tid gör nog en rätt dålig affär eftersom det är fastighetsägaren som äger laddinfrastrukturen.
Men även fastighetsägare ställer sig tveksamma till denna lag. Man ser risk för ökade kostnader och att mer administration hamnar hos fastighetsägarna.
[ Annons ]
– Dels kan det bli så att fastighetsägaren behöver undersöka förutsättningarna i varje enskilt fall istället för att genomföra installation av flera laddare samtidigt. Det kommer sannolikt uppstå fördyring som varken gynnar fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren, säger Johan Kleveland, förbundsjurist hos Fastighetsägarna.
Nu finns det en passus i lagen som öppnar för att fastighetsägaren kan vägra en installation om det finns ”befogad anledning”, exempelvis om det redan finns gemensamma laddplatser, om installationen kräver kostsam uppgradering av elinfrastrukturen, eller om upplåtelsen är kortvarig. Prövningar kommer då hamna i hyresnämnden.
Johan Kleveland, ser lagen, trots ändringar som gjorts, som onödig.
– Det finns inget motsatsförhållande mellan hyresgäster och fastighetsägare i denna fråga. Om de boende har ett behov och efterfrågar elladdning så finns det ofta ett intresse även hos fastighetsägare att ordna det.
Han, och även många andra branschföreträdare, anser att lagen snarare kan göra installationer krångligare och dyrare.
– Om en hyresgäst åberopar lagen och man ska göra en installation blir det klart dyrare än om fastighetsägare gör ett projekt.
Johan Kleveland påpekar att en del fastighetsägare var tidigt på bollen men att det också varit en svagare efterfrågan på laddstolpar vilket hållit tillbaka utbyggnad. Delvis beror de på att elbilsmarkanden mattades när regeringen drog tillbaka Klimatbonusen för i november 2022.
ChargNode är Nordens största laddoperatör med över 60 000 laddpunkter. Niklas Berg, vd ChargeNode Group anser även han att regeringens tvingande lag inte är den bästa metoden.
– Det är inte särskilt smart om enstaka medlemmar i en bostadsrättsföreningen eller hyresgäster sätter upp boxar, det kan leda till att kanske tre kan få laddning men sedan när den fjärde ska in så går säkringen i huset, säger Niklas Berg.
Han har svårt att tänka sig att enstaka hushåll är beredda att betala stora pengar för att dra fram kabel för att få en laddstolpe. Det är kostnader mellan 40 000 upp till flera hundra tusen om det är långa avstånd till matarskåp.
– Mer effektivt och inte minst mer långsiktigt är det om regeringen kan finansiera infrastrukturen med matning som behövs vid en fastighet, det är cirka 30-40 procent av totalkostnaden. Sedan kan varje medlem eller hyresgäst sätta upp sin egen box på den infrastrukturen om behov finns.
Invändningar till lagskrivningen fanns även hos Miljöpartiet och Centerpartiet. ”Jag ser en tydlig risk med att det här kommer göra fastighetsägare mer bakåtlutade när det gäller att bygga ut laddinfrastruktur. Med regeringens förslag får de incitament att vänta på att boende ska ställa frågan, eftersom det då är de boende som då får betala för installationen, sa Amanda Palmstierna (MP) i riksdagsdebatten.
Centerpartiet anser att hela investeringsrisken läggs på den boende trots oklarheter om vem som äger laddningspunkten. Man anser att fastighetsägare ska genomföra investeringen medan den boende betalar drift och avskrivningar över tid.
