Fastighetstidningen granskar hur Sveriges EU-parlamentariker ställer sig till förslaget på mycket långtgående krav på energirenoveringar. Kristdemokraten Sara Skyttedal säger att hon hoppas kunna mobilisera nog med stöd för att skademinimera de värsta delarna av förslaget.
Nästa vecka väntas Europaparlamentet ta ställning till Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Fastighetstidningen har efterfrågat de svenska parlamentarikernas inställning. Först ut är Kristdemokraternas Sara Skyttedal som precis gått ut med uppmaningen ”Rösta ner EU:s renoveringshysteri” på sin Facebooksida.
Direktivets syfte är att sänka energiförbrukningen i EU-ländernas fastighetsbestånd. I det ursprungliga förslaget från kommissionens skulle fastigheter med de två lägsta energiklassningarna, G och F, renoveras senast 2033. Redan då påpekade flera svenska remissinstanser att förslaget skulle leda till orimliga och extremt kostsamma konsekvenser.
[ Annons ]
Den 9 februari kunde Fastighetstidningen rapportera om hur ITRE-utskottet, EU-parlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi, valt att gå ännu längre än det redan långtgående ursprungsförslaget. Som utformningen nu ser ut innebär det att en lika stor andel av fastighetsbeståndet i varje medlemsland ska energirenoveras. Detta även om energiprestandan på dessa fastigheter är högre än i andra länder. Hänsyn tas inte heller till att svenska fastigheter ofta värms upp med relativt klimatvänliga energislag.
Min uppfattning är att gemensamma målsättningar är bra, men att det måste vara upp till medlemsländerna själva att bestämma exakt hur målsättningarna ska nås.
Sara Skyttedal påpekar att hon var ensam bland de deltagande svenskarna i ITRE-utskottet att rösta nej.
– Kristdemokraterna och jag uttryckte redan i EU-valrörelsen 2019 oro för möjliga konsekvenser av nya EU-initiativ på bostads- och fastighetsområdet. Den version av EPBD som kom från EU-kommissionen var illa nog. Min uppfattning är att gemensamma målsättningar är bra, men att det måste vara upp till medlemsländerna själva att bestämma exakt hur målsättningarna ska nås. Och där är graden av detaljreglering i Kommissionens förslag alltför stor, helt enkelt. I den version som röstades igenom i ITRE förändras i grunden förslaget åt fel håll, säger Sara Skyttedal.
Hon betonar att energieffektivisering och minskad klimatpåverkan i enlighet med EU:s övergripande mål är något KD står bakom.
– Men frågan är hur snabbt det ska gå, hur stor flexibiliteten ska vara för medlemsländerna och hur långtgående åtgärderna ska vara. I ITRE-versionen av EPBD ökar såväl renoveringstakten som omfattningen.
Mina frågor, till kollegor som stödjer förslaget, om varför EU över huvud taget skall reglera den typen av saker, har förblivit observerade.
Sara Skyttedal menar att den kostnadsexplosion som förslaget skulle föra med sig är svårbedömd, men betydande.
– Vi noterar uppskattningar om investeringar på ytterligare 350–400 miljarder euro varje år om ITRE-utskottets version av förslaget blir verklighet. I versionen av texten som ITRE röstade igenom tillkommer dessutom en vettlös detaljreglering av inomhusmiljön, som exempelvis påbud om ljudmiljö och nivå av dagsljus. Det har varken med energieffektivitet eller klimat att göra. Mina frågor, till kollegor som stödjer förslaget, om varför EU över huvud taget skall reglera den typen av saker, har förblivit observerade.
Hur kommer du att rösta?
– Inför plenarvoteringen är det min absoluta ambition att arbeta för att skademinimera förslaget, och ändra på de allra mest destruktiva delarna. Återstår att se hur det går. Men jag har svårt att se att vi i det arbetet kommer lyckas så väl att slutresultatet kan föranleda något annat än en nej-röst från min och Kristdemokraternas sida.
