Foto: Shuttertstock
Publicerat 9 februari, 2023

Bekräftat: EU-parlamentets energichock

Nu står det klart att EU-parlamentets energiutskott fattat det beslut om mycket långtgående krav på energirenoveringar som Fastighetstidningen tidigare erfor.

Som Fastighetstidningen kunde berätta så ser EU-parlamentet ut att vilja vrida upp minimikraven på existerande byggnaders energiprestanda en hel klass mer än Kommissionens redan långtgående förslag.

Nu har beslut fattats i ITRE-utskottet (utskottet för industrifrågor, forskning och energi). Hela parlamentet röstar i mars, men vanligen blir resultatet i linje med utskottets beslut.

[ Annons ]

Dock bör det betonas slutligt beslut sker efter sedvanlig jämkning i en så kallad triolog mellan kommission, parlament och ministerråd.

Blir detta beslut i linje med parlamentets vilja så innebär det att cirka 25 till 30 procent av alla lokalbyggnader samt offentligt ägda bostäder ska energirenoveras på två år. Detta då de sämsta klasserna G och F ska förbättras till klass E senast 2027. Till 2030 ska ytterligare en klass av dessa byggnadskategorier vara energirenoverade, så att alla klarar klass D.

För privata bostäder föreslås motsvarande krav men på lite längre sikt, klass E senast 2030 och klass D till 2033.

Vissa undantag får göras för vissa segment av bostadsbyggnader. Men det är alltså mycket långtgående krav det handlar om.

Vi behöver ett direktiv anpassat till rätt nivå och utformat med flexibilitet.

Ett skrämmande besked, kommentarer Emmanuelle Causse, generalsekreterare för UIPI, The International Union of Property Owners, där Fastighetsägarna är en av medlemmarna.

– Vi behöver ett direktiv anpassat till rätt nivå och utformat med flexibilitet så att det kan uppnås av medlemsstaterna och EU:s medborgare. Vi hoppas att det kan garanteras i nästa steg av förhandlingsprocessen, säger Emmanuelle Causse.

I det redan långtgående förslaget från Kommissionen krävdes en fördubbling av den nuvarande renoveringstakten, vilket prissattes till 275 miljarder euro i ytterligare investeringar per år. Att nå Parlamentets än högre ambition att Europas byggnader ska uppnå Energiklass D senast 2030 eller 2033 beroende på typ av byggnad blir motsvarande siffra 350 till 400 miljarder euro per år.

Är EU:s finansieringsmekanismer och andra investerare beredda och villiga att tillhandahålla den finansieringen i dagens konjunktur- och ränteläge?

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige, ställer sig frågande till om det ens är möjligt.

– Det är över 4 biljoner svenska kronor per år. Är EU:s finansieringsmekanismer och andra investerare beredda och villiga att tillhandahålla den finansieringen i dagens konjunktur- och ränteläge? Och finns det ens kapacitet i form av arbetskraft, kunskap, material och installationer för att tredubbla renoveringstakten? säger Rikard Silverfur.

[Fler artiklar i temat]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]