För att förenkla arbetet med att ta fram detaljplaner föreslår regeringen flera ändringar i plan- och bygglagen. Där märks främst att en privat initiativrätt ska införas i plan- och bygglagen.
Flera kommuner har idag kö för att ta fram detaljplaner och det kan ta tid innan nya planer kan påbörjas. Därför föreslår regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, en rad åtgärder som ska snabba på processen.
Det planeringsunderlag som krävs för detaljplaner eller områdesbestämmelser ska enligt förslaget även fr tas fram av någon annan aktör än kommunen. Att säkerställa att underlaget visar planeringsförutsättningarna på ett korrekt och tillförlitligt sätt ska dock kommunen ansvara för. Om underlag tas fram av en enskild aktör ska det framgå av den så kallade planbeskrivningen som hör till detaljplanen.
[ Annons ]
Om det genomförs innebär det att planintressenten – det vill säga en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning – kan använda tiden från det att kommunen beslutar om ett positivt planbesked fram till den tidpunkt då det egentliga detaljplanearbetet påbörjas till att ta fram det planeringsunderlag som behövs för planläggningen. Det innebär att den totala tiden för planläggningen kan minskas.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, menar att regeringens förslag visserligen kan bidra till att korta planeringstiden men att det inte handlar om någon utökad privat initiativrätt i egentlig mening. Regeringen skriver själv i lagrådsremissen ”Initiativrätten bör inte ytterligare formaliseras eller utökas”.
– Möjlighet att bidra med planeringsunderlag är positiv men kan inte kan kallas för privat initiativrätt. Någon sådan rätt införs inte i Sverige med det förslag regeringen nu lägger fram, säger Rikard Silverfur.
Han menar att regeringens förslag behöver gå längre för att ge möjlighet till äkta privat initiativrätt.
– Här kan regeringen med fördel titta på det norska systemet, säger Rikard Silverfur.
I lagrådsremissen föreslås även att kommunen vid ett positivt planbesked ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om en planintressent har begärt det. Det kan till exempel handla om att kommunen i planbeskedet anger att det finns behov av en geoteknisk undersökning, en arkeologisk utredning eller en utredning om förutsättningarna för att ordna vatten och avlopp.
Planintressenten ska också kunna begära ett yttrande från länsstyrelsen över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den avsedda planläggningen förhåller sig till de intressen som myndigheten har tillsyn över.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.
