[ Annons ]

Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Foto: Erik Johnsson
Publicerat 19 mars, 2024

Rapport om hyresmarknaden: Finland bäst på allt

När Timbro jämför hyresmarknaden i Helsingfors med Stockholm är den finska huvudstaden vinnare i alla kategorier. Det tack vare avreglerad marknad, menar Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro.

Finlands sak är vår. Det är vårt grannland i öster som blickarna vänts mot i debatten om hur Sverige ska få en mer marknadsanpassad hyresmarknad. Fastighetstidningen skrev om det i november 2018 och även andra studier är gjorda där effekterna av avregleringen av hyrorna i Helsingfors under 1990-talet har synats.

Nu har marknadsliberala tankesmedjan Timbro i en rapport ”Bostad på 10 minuter” jämfört hyresmarknaderna i Stockholm och Helsingfors på fem olika områden: antalet lediga lägenheter, hyresnivåer, antalet hushåll om bor i hyresbostäder, hur flyttnetton ser ut, samt hur bidragen ser ut.

[ Annons ]

Rapportförfattarna Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro i Stockholm, och Theo Herold, doktorand i nationalekonomi vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors, anser att Finland presterar bättre inom alla områden.

Det har tillkommit 37 procent fler hyresbostäder i Helsingforsregionen från 2005 till 2021, i Stockholms län är det enligt rapportförfattarna en minskning med 0,1 procent (till stor del beroende på omvandlingar till brf). 

Tydligt är att utbudsökningen i Helsingfors är för lägenheter som har en marknadshyra. I Finland finns två parallella hyresmarknader, en helt fri och en där bostäder byggda med statliga lån (Arabostäder) har en lägre reglerad hyra. De bostäderna ges med social förtur och efter kötid.

Är det ett sådant system som du även vill se i Sverige?

– Majoriteten av svenskarna kan lösa sin bostadssituation utan att skjuta till medel, men det finns alltid några som inte klarar det och då är bostadsbidrag lösningen. I Finland har ungefär 15 procent av samtliga hushåll i Finland bostadsbidrag, medan samma andel i Sverige är ungefär 3 procent, säger Fredrik Kopsch.

Han anser att det även i Sverige kan finnas behov av lägenheter för svagare grupper på bostadsmarknaden.

– Mest naturligt är att delar av det stora beståndet offentligt ägda bostäder i allmännyttan i så fall tas i anspråk. Det offentligas roll på bostadsmarknaden är inte att vara en aktör vem som helst, utan det är att komplettera marknaden där marknaden brister, säger Fredrik Kopsch.

Rapportens fokus är att avregleringen i Helsingfors ökat utbudet och gjort det möjligt för alla att på kort tid hitta en lägenhet att hyra. För att visa skillnaderna mellan huvudstäderna testade Fredrik Kopsch och Theo Herold att hyra en lägenhet i Stockholm respektive Helsingfors. Kravet var att de hade 24 timmar på sig och att den skulle ligga nära deras arbetsplatser i centrala delar av staden.

– Jag hittade inget, vilket kanske inte förvånar, det alternativ som gavs var att jag inom tre till fyra månader kanske kunde få en hyreslägenhet i Norrköping som är rätt långt från min arbetsplats på Kungsgatan i Stockholm. Theo kunde inom 40 minuter skriva kontrakt på en bostad, säger Fredrik Kopsch.

Men hyran på lägenheten i Helsingfors är väl mer jämförbar med andrahandsmarknaden i Stockholm. Och där kan man ju snabbt hitta boenden?

– Jo, det är sant, men då är det boende utan besittningsskydd, och då kanske jag bara fått bo där i ett år.

Fredrik Kopsch anser att det är dags att även Sverige lämnar hyresregleringen som infördes under andra världskriget. Och han anar att det nu finns en öppning.

– Jag gjorde några sökningar på Kungliga bibliotekets mediaarkiv. Det visade sig att man framför allt diskuterade hyresregleringar 1942 och i viss mån 1968. Sedan var det helt tyst fram till 2012. De senaste åren har alltså frågan kommit upp igen och min gissning är chansen är fifty-fifty att det blir fri hyressättning för nyproduktion under denna mandatperiod, säger Fredrik Kopsch.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]