Det statliga investeringsstödet till nya hyresbostäder och studentbostäder infördes 2016 och avvecklades 2022 även om det fortfarande betalas ut pengar till retroaktiva beslut. Från den Moderatledda regeringen var signalen att stödet är för dyrt och ineffektivt.
– Vi tycker inte att man ska ösa ut miljarder ur skattebetalarnas pengar på ett trubbigt system som inte ger tillräckligt god effekt. Problemen på en snedvriden bostadsmarknad löses inte med subventioner, sa Moderaternas dåvarande bostadspolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin, till Fastighetstidningen innan valet.
[ Annons ]
En del kritiska röster menar att bostäderna med stöd ändå hade byggts och att de byggts på platser där efterfrågan är låg. Just detta har Hyresgästföreningen velat få en bild av i det uppdrag man gett Tyréns.
I en så kallad regressionsanalys där man bedömt behov, drivkrafter, marknadsförutsättningar och andra bostadspolitiska åtgärder har Tyréns kommit fram till att cirka 60 procent av hyreslägenheterna inte hade byggts utan investeringsstöd, alltså 30 000 av totalt 51 100 bostäder som fick stöd fram till 31 december 2021. Tyréns har även gjort intervjuer med ansvariga för 40 bostadsprojekt. Där svarar bolagen att i 16 projekt vad stödet helt avgörande för att det skulle bli av. I 7 projekt är det osäkert om det hade kunnat genomföras utan stödet. Men i 17 projekt uppger fastighetsbolagen att projektet hade genomförts även om de inte fått stödet beviljat. Det rör sig om byggen i storstäderna.
Hos Hyresgästföreningen tolkar man resultatet som att stödet fungerat väl och i en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Marie Linder ordförande och Martin Hofverberg chefsekonom för Hyresgästföreningen:
”Regeringen borde svälja sin stolthet, erkänna att investeringsstödet fungerade och rulla ut ett investeringsprogram för att rädda bostadsbyggandet”
Men Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastigheterna, tolkar inte rapporten som att stödet varit till så stor nytta.
– Att knappt 60 procent av stödet gått till bostäder som inte skulle ha byggts annars innebär alltså en dödviktsförlust som är större än 40 procent, en felallokering om man talar i termer av samhällsekonomisk effektivitet. Min erfarenhet efter samtal med flera företag som använt stödet är dessutom att det finns ett visst mörkertal här. Passar stödet in i deras affär uppger man vid förfrågan att projekt inte blivit av eller byggts för en annan målgrupp om stödet inte fanns, säger Martin Lindvall.
En analys från konsultbolaget Evidens gjord 2021 på uppdrag av Fastighetsägarna och Byggföretagen kom fram till att hyresgäster som flyttade in i lägenheter med investeringsstöd har god ekonomi och att stödet därför inte träffar rätt till de grupper som står utanför bostadsmarknaden.
Moderaternas bostadspolitiska talesperson David Josefsson ser rapporten som en partsinlaga från Hyresgästföreningen.
– Jag ser inte att de kan leda i bevis att dessa bostäder ändå inte hade byggts. Vi vet även av andra rapporter som den Evidens gjorde att de lägenheter som bygged inte kom till de med störst behov av boende.
