I fem års tid har bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget i Stockholm närt en förhoppning om att få ner höjningen av tomträttsavgälden. Det efter att staden 2002 höjde avgälden med 161 procent till 4,3 miljoner. Avtalet som löper i tio år hade löpt ut.
Chocken var stor hos de boende och föreningen överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen. Men där fick man inget gehör. I domen som kom 2023 ansåg domstolen att Stockholm stad hade lagen på sin sida. Avgäldsräntan som staden krävde, 2 procent på markvärdet är skälig och dessutom konstaterade rätten att Stockholm stad ger en ”rabatt” som innebär att man vid beräkningen av avgälden utgår från ett markvärde under marknadsvärdet.
[ Annons ]
I en kanske något syrlig ton konstaterar mark-och miljödomstolen i sin sammanfattning: ”Med ett markvärde om 720 000 000 kr och en avgäldsräntaom 2 procent blir avgälden 14 400 000 kr. Kommunen har dock inte yrkat på en högre avgäld än 4 259 000 kr, varför detta belopp ska fastställas”
Mellan raderna, ni ska vara glada för att staden inte begärt mer.
Bostadsrättsföreningen ville överklaga i Mark- och miljööverdomstolen men för några dagar sedan kom beskedet att de inte tar upp ärendet.
I en intervju i DN säger Erik Fahlén, ordförande för Bostadsrättsföreningen Liljeholmsberget att föreningen analyserat situationen och kommit fram till att den juridiska processen är avslutad.”Vi hoppas att våra politiker tar klokare beslut framöver när det gäller tomträtt”, säger Erik Fahlén i DN.
Hur ser då politiken på detta? Anders Österberg, exploateringsnämndens ordförande (S) är nöjd med att det inte blir fortsatt prövning.
– Besluten är en bekräftelse på att vi med god marginal ligger under nivåerna som lagen gör det möjligt att ta ut. Vi hade blivit förvånade om utgången hade varit någon annan med tanke på att de nuvarande nivåerna varit kända sedan 2017, säger Anders Österberg.
Han säger att han har full förståelse för att föreningarna upplever höjningarna som stora, men också att det finns ett ansvar för en bostadsrättsförening att i sin långsiktiga förvaltning ta höjd för att det kan komma höjningar.
Tomträttsavgälderna har alltid varit en het fråga i Stockholm, inte minst för att markpriserna hela tiden stiger och när tioårsavtalen går ut skjuter kostnaderna i höjden. För en förening eller villaägare finns inte alternativet att flytta kåken till annan tomt så det är en inlåsning för all framtid.
Friköp av marken är en möjlighet. I ett fullmäktigebeslut som togs 2022 sänktes priset från 100 till 85 procent av markvärdet. Men det resulterade i ett fåtal affärer. De flesta bostadsföreningarna kom fram till att det ändå är billigare att betala arrendet.
Är det ett tecken på att priset fortfarande är för högt?
– Så kan man tolka det, men det kan också vara tecken på att avgälden är rimlig, säger Anders Österberg och tillägger:
– Marken är stockholmarnas egendom och då ska vi vara försiktiga med det värdet och se till att det kommer alla stockholmare till del.
Men ni kan väl inte sälja marken till någon annan än fastighetsägaren?
– Jo, men vi kan inte gynna en enskild genom att rea ut marken.
För att mildra effekterna av chockhöjningar vart tionde år anser han att regeringen bör göra en översyn av lagen och då införa en årlig indexering.
Det är en förändring som även Moderaterna i Stockholms stadshus stöder. Men de har, till skillnad från Socialdemokraterna, en ideologisk grundsyn som vill uppmuntra friköp av mark.
–Att så få köpt mark visar bevisligen att marken är för dyr. Ett sätt att göra det lättare för föreningarna som vill köpa är avbetala över några år. Staden får in pengarna och det blir enklare för föreningar att ta steget att verkligen friköpa, säger Dennis Wedin, (M) oppositionsborgarråd i Stockholm stad.
Är du även villig att se över priserna på marken?
– Ja, det är vi, men det måste vara ett balanserat och avvägt förslag som är noga utrett. Staden ska ju inte rea ut något, men vår utgångspunkt är att priserna bör sänkas och att det blir billigare än idag.
Stockholms stad genomförde en betydande sänkning av priset för att friköpa småhustomter under den borgerliga mandatperioden 1998–2002. Då fick villaägare köpa loss sin mark till priser som motsvarade ungefär hälften av marknadsvärdet.
Kan då Moderaterna tänka sig en liknande ”kampanj” riktad till bostadsrättsföreningar för att få fart på försäljningarna?
– Jo, att under en kortare period ha ett billigare erbjudande skulle ge mer effekt än försiktigare permanent justering.
Så blir det maktskifte i Stadshuset, kommer ni driva ett sådant erbjudande till föreningarna?
– Ja, men det är viktigt att frågan utreds noga. Vi anser att friköp långsiktigt är bäst för bostadsrättsägarna. Tomträtter är ett otidsenligt system som är allt för oförutsägbart, säger Dennis Wedin.
