Under 2025 var index ner med 6,1 procent jämfört med året innan, räknat på två år ner med 13 procent. Det är förstås de sjunkande räntorna som gett effekt.
I den andra vågskålen ligger höjda kostnader för energi och olika taxor. Men eftersom ränteutgifterna för de allra flesta bostadsföreningar är den klart största posten är det ändå klart plus.
[ Annons ]
I SBC:s index utgår man från en förening med en genomsnittlig belåning med 3 månaders bindningstid. Hur föreningarna exakt berörs beror på lånebilden och där har SBC inga uppgifter.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, hade cirka 30 procent av bostadsrättsföreningarna rörliga lån 2023. Detta kan jämföras med hushållen där 59 procent av bolånestocken hade rörlig ränta samma år.
Därefter är signalerna att föreningar i ökande grad har tecknat rörliga lån parallellt med att räntorna sjunkit.
– Vår bedömning är att 60 procent av föreningarnas lån idag är under ett år i bindningstid, säger Jonas Gustavsson, ekonomisk expert hos förvaltningsbolaget Nabo.
Han konstaterar att offerterna som banker och finansinstitut skickar ut just nu till föreningarna har rätt höga räntor om lånen binds på längre tid.
– Det är en tydlig bild uppåt och rörligt blir då förstås en billigare lösning, säger Jonas Gustavsson.
SBC, så även HSB och Fastighetsägarna, anser att föreningarna bör uppdatera sina underhållsplaner och öka sitt buffertsparande inför framtiden. Inte minst på grund av att byggkostnaderna ökat.
– Det är positivt att räntekostnaderna fortsätter att sjunka, eftersom de är den största löpande utgiften för landets föreningar. Samtidigt ser vi att underhållet i många föreningar länge har legat efter, då avgifterna varit lägre än vad utgifterna krävt. Det kan i värsta fall leda till ett urholkat buffertsparande som riskerar att bli kostsam på sikt, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.
Enligt SBC är sparandet 350 kr per kvadratmeter enligt en schablon som utgår från föreningarnas underhållsplaner. Sedan kan det skilja mycket mellan föreningarna beroende på hur behoven ser ut.
– Den posten bör öka, vi ser ett behov som inte täcks upp, säger Jenny Söderberg.
Ska en förening amortera eller lägga en buffert i kassan?
– Det är ingen skillnad. Även amortering är ett sparande. I nyckeltalet i årsredovisningen redovisas intäkter minus kostnader och det som blir över där kan amorteras eller läggs på ett bankkonto, säger Jenny Söderberg.
Är det bättre att amortera ner sin skuld än att spara medel på bank?
– Det beror på de unika förutsättningar en förening har. Men som vi räknar spelar det ingen roll om man sparar i kassa eller sänker sina lån.
Jonas Gustavsson håller med om att bufferten måste ökas i föreningarna.
– Det var nere på 124 kronor 2024 så det har förbättrats en del.
Rekommenderar du att föreningar amortera ner sin skuld istället för att lägga på konto?
– Ja, definitivt. Amorterar föreningen kan medlemmarna dessutom använda det som så kallad utökad köpeskilling när lägenheten säljs och då minska reavinstskatten. Lägger man pengarna på konto och använder de till underhåll får man inga indirekta kapitaltillskott, säger Jonas Gustavsson.
