VA-taxor fortsätter rusa – stora skillnader mellan kommuner

Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet, och skillnaderna mellan kommunerna är fortsatt mycket stora. I den dyraste kommunen kostar VA över fyra gånger mer än i den billigaste. Det visar Nils Holgerssongruppens årliga kartläggning av VA-taxorna.

– Årets siffror visar två saker väldigt tydligt: VA-taxorna fortsätter att öka kraftigt och skillnaderna mellan kommunerna är orimligt stora. Det är obegripligt för kunderna varför vatten och avlopp kan vara mer än fyra gånger dyrare i en kommun än i en annan. Kommunerna behöver bli tydligare med vad pengarna går till, vilka investeringar som krävs och varför taxorna utvecklas så olika, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

[ Annons ]

Totalt höjer 94 kommuner taxan med minst tio procent. De största procentuella höjningarna finns i Ljungby, där taxan ökar med 61 procent, Pajala med 57 procent och Habo med 30 procent. I genomsnitt höjer landets kommuner VA-taxorna med 7,3 procent 2026 jämfört med 2025.

– VA-kostnaderna har stigit mer än sju gånger snabbare än den allmänna prisutvecklingen de senaste tre åren. Man häpnar när man får se siffrorna svart på vitt, fortsätter Björn Berggren.

I kronor räknat är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora. Trosa har landets högsta VA-kostnad, med cirka 14 300 kronor per år för en lägenhet i Nils Holgersson-huset. Därefter följer Vaxholm, Gnesta, Norrtälje, Värmdö och Nordanstig, som alla ligger på mycket höga nivåer. I andra änden av skalan finns Fagersta, där motsvarande kostnad är cirka 3 400 kronor per år, följt av Solna och Sorsele. Skillnaden mellan Trosa och Vaxholm å den ena sidan, och Fagersta och Solna å den andra, är alltså mer än 10 000 kronor per år.

Nils Holgerssongruppen pekar också på en växande målkonflikt i VA-systemet. Hushåll och fastighetsägare uppmanas att spara på vatten, men när vattenförbrukningen minskar kan kommunerna höja taxorna för att täcka sina fasta kostnader – vilket gör att konsumentens möjlighet att påverka sin egen kostnad blir begränsad.

Dagens system skickar dubbla signaler.

– Vatten är en av våra viktigaste naturresurser och alla måste bidra till att vi inte slösar med vatten. Men dagens system skickar dubbla signaler. Hushållen uppmanas att spara vatten, men när förbrukningen minskar kan taxan höjas för att täcka kostnaderna. Det är en målkonflikt som behöver diskuteras, säger Björn Berggren.

Nils Holgerssongruppen menar att kommunerna behöver arbeta mer transparent med VA-taxorna och tydligare visa hur avgifterna fördelas mellan drift, underhåll och investeringar. Det behövs också en diskussion om hur taxemodellerna kan utformas så att effektiv vattenanvändning faktiskt lönar sig för hushåll och fastighetsägare.

– Om kunderna gör sin del och minskar vattenförbrukningen måste även VA-huvudmännen dra sitt strå till stacken. Lägre belastning på systemen måste på sikt leda till lägre kostnader, annars försvinner drivkrafterna att spara vatten, säger Björn Berggren.