Näringslivets Regelnämnd (NNR) har granskat hur 13 statliga myndigheter slutrapporterat sina regelförenklingsuppdrag från regeringen. Genomgången visar att samtliga myndigheter antingen redan har genomfört eller föreslår förändringar i sina föreskrifter. Men för fastighetssektorn är bilden otydlig. Medan flertalet myndigheter lämnat fullständiga återrapporter har Boverket och Lantmäteriet endast kommenterat förenklingsarbetet kort i sina årsredovisningar.
Det innebär att två av de myndigheter som har störst direkt påverkan på fastighetsägares vardag – via bygglov, detaljplaner, fastighetsbildning och inskrivningsärenden – saknas i den mer djupgående analys NNR gjort. Generellt konstaterar NNR att en majoritet av myndigheterna saknar bedömningar av vilka effekter deras förenklingsförslag faktiskt får för företagen. Flera myndigheter signalerar samtidigt behov av förändringar i överliggande nationella regelverk eller på EU-nivå.
[ Annons ]
– Effekterna av myndigheternas förslag är oklara och saknas i många fall, vilket kan försvåra prioriteringen av förslag framgent. Detta behöver förbättras i det framtida arbetet. Likaså är vår bedömning att det i mycket större utsträckning än idag finns utrymme att föreslå fler förändringar och förenklingar i överliggande lagstiftning, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR och den som granskat myndigheternas återrapportering.
Rapporten lyfter också fram skilda tolkningar av regelverk, både inom Sverige och på EU-nivå, som ett återkommande problem. August Liljeqvist menar att myndigheter bör utgå från vad som är rimligt och möjligt för företag att leva upp till, snarare än från försiktighetsprincipen eller den striktast möjliga tolkningen.
– Tolkning och tillämpning behöver göras med utgångspunkt i vad som är rimligt och möjligt att efterleva för företagen, inte utifrån försiktighetsprincipen eller striktast möjliga tolkning. Myndigheter såsom Livsmedelsverket kommunicerar tydligt att man tolkar utifrån rimlighetskriterier, exempelvis tolkar man regelverken så att hårdost får beskrivas såsom laktosfri. Andra myndigheter efterlyser förtydliganden i lag eller förordning i stället för att själv ändra sin tolkning så att det blir lätt och proportionerligt för svenska företag att göra rätt, säger August Liljeqvist.
NNR har under flera år även granskat förekomsten av regelförbättringsuppdrag i myndigheters regleringsbrev. Av 26 granskade myndigheter har 22 i år ett sådant uppdrag, jämfört med bara sex för fem år sedan.
– Myndigheternas arbete med regelförbättring och effektivisering behöver ske regelbundet och långsiktigt om det ska ge resultat. Ett regelförbättringsuppdrag bör därför finnas i varje myndighets instruktion, i stället för som idag i särskilda myndighetsuppdrag som tar slut efter genomfört uppdrag, säger Andrea Femrell, vd för NNR.
Hur Boverket och Lantmäteriet avser att redovisa sitt förenklingsarbete framöver är i nuläget oklart. NNR meddelar att man kommer att fortsätta dialogen med samtliga granskade myndigheter under hösten.
