På webben har Stockholm stad en kartfunktion som visar vilka områden som kan översvämmas vid extrema skyfall. I framför allt de sydöstra delarna Enskede, Årsta, Hammarby lyser det rött på många platser. Eller snarare mörkt blått, färgen som visar var risken är som störst för översvämningar i så kallade 100 års regn, ett skyfall som rent statistiskt kan inträffa var hundrade år. Här räknar staden med 40 procentig ökning av nederbördsvolymen i framtiden.
När man väl började titta på detta med skyfall så visade sig att förutsättningarna var mycket svårare än vi förväntat oss
[ Annons ]
Ett av dessa blå områden är Nytorps gärde i Hammarbyhöjden. En låg punkt med stor tillrinning av vatten, och med klimatförändringarna egentligen olämpligt för att bygga bostäder på. Staden har efter lång hantering en plan att bygga 650 bostäder på detta gärde. Ännu är dock inte saken helt avgjord i fullmäktige. Det kan bli ändringar i detaljplan eller, vilket motståndare till bygget vill, att hela projektet läggs ner.
– Vi startade projektet för ett antal år sedan då den här frågan inte var lika aktuell, och när man väl började titta på detta med skyfall så visade sig att förutsättningarna var mycket svårare än vi förväntat oss, säger Veronique Larsson, handläggare för projektet på Exploateringskontoret Stockholm stad.
Bland annat kommer jordmassor i västra delen av gärdet, som nu är parkmark, att grävas bort för att sänka marknivån innan det åter blir gräsplanterad parkmark. På så sätt kan vattenmassor tas emot vid kraftigt regn. Den totala projektutgiften för staden är 800 miljoner kronor, kostnadsdelen för att förhindra översvämningar ligger på mellan 10 till 15 procent.
[ Annons ]
– I det här projektet kan vi motivera de ökande kostnaderna med att även omgivande bebyggelse får ett bättre skydd vid kraftiga skyfall, säger Veronique Larsson.
Hon påpekar att det hela tiden är en balansgång mellan exploateringskostnaderna för staden och vad man får ut. Nytorps gärde är ett attraktivt område som ligger rimligt nära innerstan och dessutom med närhet till naturområdet Nackareservatet. Bolagen, i detta fall Primula Byggnads AB, Sveafastigheter och SBB Utveckling är beredda att betala staden cirka 580 miljoner för marken. Sedan tillkommer intäkter från tomträtter.
Göran Carlberg, avdelningschef Exploateringskontoret, Stockholm stad, projekt öst, konstaterar att skyfallsproblematiken allt mer begränsar stadens möjligheter att hitta mark för bostäder.
– I Nytorps gärde kunde vi ta den högre kostnaden på grund av goda marknadsförutsättningar och för att det fanns en teknisk lösning som inte blev orimligt dyr. På andra platser väljer vi att inte gå vidare med projekt för att de är för kostsamma att hantera, säger Göran Carlberg.
Ett exempel är Skarpnäcksfältet, bara någon kilometer från Nytorps gärde. Här fanns planer på att bygga 500 bostäder, även det på ett lågt liggande område med stor risk för översvämningar. Där lade staden ner projektet förra året.
– Det gick inte att få ihop kalkylen. Och så ser det tyvärr ut i stora delar av ytterstaden eftersom markvärden inte kan bära allt för stora investeringar, som till exempel underjordiska magasin – då knäcker vi projekten, säger Göran Carlberg.
Vi har mark som ligger nära spårbunden kollektivtrafik och därför bra för nya bostäder, men nu är riktlinjerna i stadens budget att undvika projekt på lågpunkter
Han konstaterar att de mest självklara platserna för nya bostäder i staden redan är bebyggda sedan länge. Kvar är ytorna som prioriterats ner av olika skäl och med klimatförändringarna försvinner även en del områden som tidigare ansågs intressanta för bostäder.
Kan det bli ett hinder för att nå målen med bostadsbyggandet?
– Till viss del. Vi har mark som ligger nära spårbunden kollektivtrafik och därför bra för nya bostäder, men nu är riktlinjerna i stadens budget att undvika projekt på lågpunkter.
Policyn i Stockholm är staden själv tar kostnader som krävs för att förebygga skyfallsrisker när ett område etableras. Får omkringliggande befintlig bebyggelse bättre skydd, som i Nytorps gärde, behöver inte fastighetsägarna vara med att betala den förbättringen.
I dagsläget finns det ingen lagstadgad rätt för kommuner att kräva fastighetsägare på pengar för kommunala klimatanpassningsåtgärder. Men en utredning till regeringen (Klimatanpassningsutredningen) som kom förra året föreslår att en medfinanseringslag införs där kostnader för klimatanpassning delvis ska kunna läggas på enskilda fastighetsägare, även när åtgärderna inte leder till ökat värde på den berörda fastigheten. I en remiss till regeringen anser Fastighetsägarna att en sådan lagändring är rättsosäkert, felaktigt i sin finansiella logik och oförenligt med fastighetsmarknadens funktionssätt.
Läs även om undersökning som SMHI gör för att få reda på om hyresvärdar tar ansvar för översvämningar.
