Det skulle bli en mindre konfliktfylld förhandlingsomgång. Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, kallade trepartsöverenskommelsen med Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna för ett nytt Saltsjöbadsavtal. Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, hyste förhoppningar att man skulle komma till resultat snabbare i hyresförhandlingarna.
Det blev precis tvärtom. Förhandlingarna om 2023 års hyror drar ut på tiden. När det kommer till förhandlingar mellan de kommunala bolagen och Hyresgästföreningen har 26 ärenden hittills skickats vidare till Hyresmarknadskommittén (HMK), som ska medla när parterna inte kan komma överens. Vanliga år brukar det handla om 10 till 15 ärenden per år.
[ Annons ]
– Det är långt mer än normalt, men det är inte heller ett normalt år. En extremt expansiv penningpolitik under covid, tillsammans med krig i Europa, har drivit upp inflationen till extrema nivåer, vilket ökar kostnaderna både för bostadsföretag och hyresgäster. Även om vi hade förhandlat enligt det ”gamla” sättet, hade konfliktnivån varit hög, säger Håkan Larsson, chefsekonom på Sveriges Allmännytta.
Även om vi hade förhandlat enligt det ”gamla” sättet, hade konfliktnivån varit hög.
Håkan Larsson är även ledamot i HMK där de tre kommunala bolagen i Stockholm väntar i ärendehögen. De krävde till en början 9 procent i hyreshöjning, justerade ner till 8,7 procent –men det är fortfarande långt från Hyresgästföreningens motbud på 2,8 procent. Från de tre allmännyttiga bolagen har man pekat på att svårigheterna att tolka trepartsmodellen gjort att bolagen valt att avbryta förhandlingarna HMK. Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna menar att överenskommelsens fem parametrar utgör ett underlag för att kunna räkna sig fram till en rimlig hyresjustering. Hyresgästföreningen å andra sidan hävdar att faktorerna inte ska staplas på varandra, utan enbart ringa in inom vilka områden som förhandlingarna ska föras.
Om parterna valt att tolka överenskommelsen annorlunda om de ekonomiska betingelserna varit gynnsammare för det egna resultatet kan man endast spekulera i.
Nås ingen uppgörelse i HMK skickas ärendet vidare till nämndens oberoende ordförande. Möjligen kan dennes tolkning kring stockholmshyrorna ge en fingervisning om vad parterna egentligen ska anses vara överens om. Men Håkan Larsson menar att de som hyser ett sådant hopp kommer att bli besvikna.
– Processen är rätt lång när ett ärende kommer till HMK. Och vi hade räknat med att det skulle uppstå problem längs med resans gång. Det är snarare ett jobb som parterna inom treparten nu måste ta sig an, än något en oberoende part kan lösa åt oss, säger Håkan Larsson.
Han tror att situationen till nästa år blir en annan med en förhoppningsvis mindre inflation och med nödvändiga erfarenheter från detta förhandlingsår i ryggen.
– Men det ska också tränga ner på lokal nivå där de faktiska förhandlingarna sker. Där tror jag att det finns ett stort behov av utbildning. Men vi får också signaler från orter där förhandlingarna, tack vare trepartsöverenskommelsen, fungerar bättre än någonsin, säger Håkan Larsson.
Vi får också signaler från orter där förhandlingarna, tack vare trepartsöverenskommelsen, fungerar bättre än någonsin.
Betydligt större uppmärksamhet har de avtal privata värdar, som Wallenstam och Balder, slutit om hyreshöjningar på mellan 3 och 4 procent, där det också ingår ett tillfälligt kristillägg.
– Det är inte konstigt om hyresvärdar och Hyresgästföreningen gör upp vid sidan av Trepartsöverensöverenskommelsen. Ju fler sådana uppgörelser, desto fler jämförelseunderlag kan Hyresgästföreningen sedermera hänvisa till i hyresnämnden gällande hyresutvecklingen på orten om de kollektiva förhandlingarna skulle stranda. Det säger Haymanot Wachtmeister, doktor i civilrätt, som 2020 disputerade med sin avhandling om det svenska hyressättningssystemet (då med efternamnet Baheru). Det ska för tydlighetens skull påpekas att hon snart börjar sin anställning på fastighetsbolaget Heba som bolagsjurist, där hon bland annat kommer att driva hyresärenden.
Men även om hon inte tror att trepartsöverenskommelsen kommer att effektivisera hyressättningen så tror inte heller Haymanot Wachtmeister att det är dags att betrakta den som död och begraven.
– Trepartsöverenskommelsen var effektiv för att hålla lagstiftaren borta, men ser inte ut att lyckas bättre än tidigare försök med liknande ambitioner.
Haymanot Wachtmeister menar att det främst var privata fastighetsägare såg behovet av ändrad lagstiftning för att bättre kunna förutse hyresutvecklingen i sitt bestånd.
– Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta menar att nuvarande system ska fortsätta gälla. För Hyresgästföreningens del behöver de nu inte acceptera högre hyreshöjningar, även om överenskommelsen ger stöd för det. Och många allmännyttiga bolag är marknadsledande på sina orter och gynnas därför av nuvarande förhållande, säger Haymanot Wachtmeister.
I denna situation är bidrag rimliga då näringsidkare å ena sidan har fortsatt reglerade intäkter samtidigt som de fått väsentligt ökande kostnader som de inte får täckning för.
Eftersom organisationerna, särskilt då Hyresgästföreningen enligt Haymanot Wachtmeister, har ett egenintresse av att upprätthålla överenskommelsen tror hon att den fortsatt kommer att beskrivas som en framtidsmodell. Den plötsliga samhällsekonomiska förändringen kan förklara svårigheterna detta år. På så sätt kan lagstiftaren fortsatt hållas borta.
– Jag ser inga signaler från den nuvarande regeringen att man är intresserad att ta sig an denna fråga. Turerna kring utredningen om fri hyressättning i nyproduktion skrämde för mycket, nu vågar man inte, säger Haymanot Wachtmeister.
Hon tycker dock att det är märkligt att politiken inte agerat genom närings- eller riktade bostadsbidrag.
– I denna situation är bidrag rimliga då näringsidkare å ena sidan har fortsatt reglerade intäkter samtidigt som de fått väsentligt ökande kostnader som de inte får täckning för. Då hade man nog också enklare kommit överens utifrån trepartsmodellen, säger Haymanot Wachtmeister.
