Om de kandidater Fastighetstidningen hittills intervjuat konstaterat att det just nu inte föreligger några konkreta lagförslag på EU-nivå som på ett så direkt sätt rör svensk fastighetsbransch – så skulle den reform vänsterpartiets Jonas Sjöstedt tänkt ta med sig till Bryssel garanterat göra det.
– Vi i Vänsterpartiet kommer att fokusera på att förändra statsstödsregler för att förenkla byggandet av billiga och klimatsmarta hyresrätter inom den svenska allmännyttan. Vi vill reformera de statsstödsregler som kräver att allmännyttan agerar utifrån affärsmässiga principer vilket har lett till högre hyror och begränsar nybyggnationen, säger Jonas Sjöstedt.
[ Annons ]
Han talar alltså om Allbolagen som trädde i kraft 2011. Den tillkom för att Sverige skulle kunna fortsätta ha en allmännytta. EU-reglerna förbjuder nämligen offentligt stöd som gynnar enskilda företag. Resonemanget är att en offentlig ägare som inte ställer marknadsmässiga avkastningskrav riskerar att snedvrida hela den marknad där man verkar. EU tillåter undantag från reglerna, men då bara om bostadsföretaget erbjuder social housing.
Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, har reagerat starkt på Vänsterpartiets planer. I en debattartikel på Altinget menar han att en skrotad Allbolag skulle innebära en fundamental förändring av hyresmarknaden där allmännyttan behöver omvandlas till social housing. Anders Nordstrand menar också att Allbolagen inte har drivit upp hyrorna.
Nu ska det väl visserligen tilläggas att Vänsterpartiet säger vilja förändra statsstödsreglerna, inte den svenska anpassningen av dessa. Men det kan alltså bli en het bostadspolitisk debatt med utgångspunkt i EU-lagstiftning framöver.
Jonas Sjöstedt vill även driva på för en fortsatt offensiv klimatagenda.
– Energifrågorna är fortsatt mycket viktiga för Europa och kommer sannolikt fortsatt vara i fokus, både när det gäller byggnation och energiförsörjning. Det gäller även klimatet. Vänsterpartiet anser att elmarknaden behöver reformeras så att medlemsländerna kan påverka elpriserna i större utsträckning vilket i Sverige skulle innebära kraftigt sänkta elpriser och snabba på elektrifieringen, säger Jonas Sjöstedt.
Energifrågorna är fortsatt mycket viktiga för Europa.
Han menar att höjda ambitioner inom klimatpolitiken även det kräver reformer av statsstödsreglerna för att snabba på den gröna omställningen.
– Hur parlamentet prioriterar beror till stor del på hur valet slutar. Vid en framgång för en progressiv vänster som säter klimatet främst kommer energifrågorna fortsatt vara viktiga. Om den reaktionära högern går fram väntar sannolikt bakslag för energi- och klimatfrågor.
Med EPBD som utgångspunkt – hur ser du på Sveriges arbete med att påverka EU:s beslutsfattande på ett tidigt stadie?
– Det finns anledning för många aktörer att engagera sig i EU-frågor i större utsträckning. EU påverkar svensk lagstiftning på många sätt. Vänsterpartiet menar också att det finns stora problem i hur EU-lagstiftningen implementeras i Sverige. Svenska regeringar har alltför ofta implementerat EU-lagstiftning på ett sätt som sätter marknadens intresse före medborgarnas. När regeringen hade kunnat ta strid för att få ned priser på el och hyror samt se till att tågen går i tid har den istället varit överdrivet följsam mot EU:s lagförslag.
Det var Jonas Sjöstedts engagemang på nej-sidan i folkomröstningen om EU-medlemskap1994 som tog honom in i den politiska hetluften. När Ja vann ville han påverka inifrån och blev invald som en av tre vänsterpartister till Europaparlamentet. Han omvaldes 1999. Den 6 januari 2012 utsågs han av partiets kongress till ny partiledare, vilket han var fram till att Nooshi Dadgostar tog över 2020. När parlamentet röstade om energieffektiviseringsdirektivet (EPBD) den 14 mars 2023 företräddes Vänsterpartiet av Malin Björk som röstade ja.
