Produktivitetskommissionen pekade tydligt ut hur en fungerande bostadsmarknad är avgörande för övrig tillväxt i samhället. Och från både näringslivet och det offentliga hörs ständiga larm om hur bostadsbrist också innebär kompetensbrist. Så här ser Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare, på situationen.
Bostadsmarknaden i Stockholm beskrivs ofta som ansträngd. Hur stort problem är det för stadens tillväxt?
– I dag är bostadssituationen ett av våra största tillväxthinder, inte minst i Stockholm. Det borde vara självklart att man som ung ska kunna förverkliga sig själv här. Så är det inte i dag. Vi har gjort undersökningar som visar att en tredjedel av unga funderar på om de kan bo kvar i Stockholm. Det är en anmärkningsvärt hög andel som ifrågasätter om det är möjligt att bygga sitt liv här. Särskilt när vi tvärtom vill locka människor hit.
– Konsekvensen är att vi blir ett fattigare land med svåra rekryteringsutmaningar. Det leder bland annat till att företag väljer att etablera sig någon annanstans, -eller för den delen förlägga sin tillväxt utomlands. Det har vi sett exempel på genom åren. Man kanske inte flyttar hela huvudkontoret, men väljer att placera ett team eller förlägga nya satsningar i ett annat land.
Vi vill avreglera hyresbostadsmarknaden på ett socialt ansvarsfullt sätt
Vilka lösningar ser du?
– Jag ser väldigt positivt på de förändringar som nu sker på den ägda sidan, där det skärpta amorteringskravet tas bort och bolånetaket höjs. Det här är nödvändiga reformer som borde ha genomförts för länge sedan.
– Samtidigt ser vi att hyresbostadsmarknaden behöver reformeras. Vi vill avreglera den på ett socialt ansvarsfullt sätt, över en period på 10–15 år. Det innebär att stegvis införa mer marknadsmässiga hyror, samtidigt som man stärker de riktade bostadsbidragen till de hushåll som behöver stöd. Men det är ingenting som görs över en natt.
Är det hållbart att kompensera hyresregleringen med ökade bidrag?
– Dagens hyresreglering kostar samhället 13,6 miljarder kronor per år, framför allt i storstäderna. Kostnaden uppstår eftersom bostäder inte används effektivt och för att det ofta är kötid och kontakter, snarare än behov och betalningsförmåga, som avgör vem som får en bostad.
– Våra beräkningar visar att en friare hyresmarknad skulle innebära ökade bostadsbidrag på cirka sex miljarder kronor per år.
Vilken fråga borde ligga högst på agendan i årets val?
– Fri hyressättning i nyproduktion. Det är något som faktiskt är möjligt att göra här och nu, och som skulle öka utbudet där behovet är som störst och minska inlåsningar.

