Det är inte på något sätt ovanligt att idrottsföreningar känner sig tvungna att bilda bolag bara för att få hyra en lokal. Det konstaterar Johan Karlsson, förbundsjurist på Riksidrottsförbundet – och det är mot den bakgrunden som förbundet nu publicerar en gemensam debattartikel i Altinget med Fastighetsägarna.
Alliansen är ovanlig. Men problemet är gemensamt: momsreglerna för kommersiella lokaler skapar en strukturell inlåsning som drabbar både fastighetsägare och det civila samhällets aktörer.
[ Annons ]
Problemets kärna är teknisk men konsekvenserna konkreta. Huvudregeln är att lokalhyror inte är momspliktiga, men fastighetsägare kan frivilligt momsregistrera en lokal – något det finns starka ekonomiska incitament att göra, eftersom det ger avdragsrätt för moms på ny-, till- och ombyggnation. Har man väl gjort det uppstår ett krav: hyresgästen ska stadigvarande bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. Idrottsföreningar gör inte det.
– Det är precis det som är kärnan i frågan. Vi bedriver inte stadigvarande momspliktig verksamhet, säger Johan Karlsson.
Så ser tyvärr den bistra sanningen ut för föreningar.
I debattartikeln lyfts en kampsportsförening i Stockholm fram som exempel – där en av föreningens medlemmar fick starta ett eget bolag bara för att kunna stå på hyreskontraktet. Johan Karlsson känner väl igen mönstret och beskriver hur upplägget i praktiken fungerar. föreningen bildar ett bolag vars verksamhet formellt är att hyra ut lokalen tillbaka till föreningen, via något som kallas korttidsupplåtelse av idrottslokal.
– Det blir snabbt ganska tekniskt och svårbegripligt. Men så ser tyvärr den bistra sanningen ut för föreningar som egentligen bara vill idrotta, säger Johan Karlsson.
För fastighetsägare som inte kan kompensera för förlorad momsavdragsrätt uppstår det Johan Karlsson kallar dold moms – en kostnad som läggs in i den formellt momsfria hyran och gör den dyrare än vad den annars hade behövt vara. Statliga utredningen SOU 2026:24 har försökt beräkna effekten av en regeländring och pekar på en möjlig hyreshöjning om 6,25 procent.
– Men för våra medlemmar, om alternativet är att du inte får hyra lokalen alls, tror jag att man hellre hade velat ha valet att ta den lokalen till sex procent högre hyra. Det är det valet det handlar om, säger Johan Karlsson.
Till detta kommer det Johan Karlsson beskriver som en inlåsningseffekt på fastighetsmarknaden. En fastighetsägare som en gång dragit av moms vid byggnation riskerar att tvingas betala tillbaka upp till tio års avdragen moms om de ändrar användningen av lokalen – något som i regelverket kallas jämkningsregeln.
– Det skapar på sikt en risk för att fler och fler fastigheter går in i systemet, och att det blir färre lokaler kvar för dem som inte bedriver momspliktig verksamhet. Det gäller hela civilsamhället, men även skola, vård och omsorg.
Riksidrottsförbundet har drivit frågan i flera år, tillsammans med Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv. Även Skatteverket har i en hemställan pekat på att reglerna bör förändras. När utredningen tillsattes 2024 var förbundet representerat och förväntningarna höga.
– När utredningen öppnade kändes det hoppfullt att det skulle kunna bli något bra. Och sen, lite utav ett fem i tolv, vände utredaren och kom fram till att de inte ville göra något, säger Johan Karlsson.
Vi skulle helst vilja att reglerna tas bort på en gång.
Vad är din tolkning som jurist – är det komplexiteten i sig som bromsar, eller finns det en ovilja?
– Det är en svår fråga att svara på. Men om jag ska spekulera skulle jag nog säga att gå in som utredare och våga ändra regler som påverkar alla fastigheter i hela Sverige kräver en del. Att komma fram till att ingenting ändras är kanske lättare – ur ett modighetsperspektiv.
Vad hoppas ni på nu – en fjärde utredning?
– Vi skulle helst vilja att reglerna tas bort på en gång. Att man vågar ta det politiska beslutet. Det finns redan många parter som adresserat problemet – man skulle kunna bestämma sig utan ytterligare utredning.
Debattartikeln från Riksidrottsförbundet och Fastighetsägarna Sverige föreslår en konkret lösning: möjlighet till frivillig beskattning även när lokalen hyrs ut till aktörer som inte bedriver momspliktig verksamhet. Det skulle innebära att ideella föreningar kan hyra momsregistrerade lokaler utan att fastighetsägaren straffas skattemässigt.
