Fakturabedrägerier och bedrägeri via social manipulation identifieras som de mest förekommande brottstyperna när Brå (Brottsförebyggande rådet) undersökt hur svenska bostadsrättsföreningar drabbas av ekonomisk brottslighet.
Resultatet bygger på 1 518 enkätsvar, vilket är en relativt låg svarsfrekvens på 26 procent. Därför har rapportförfattarna även utgått från en tidigare studie från 2019 gjord av Sweco på uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm för att identifiera relevanta sårbarhetsfaktorer.
[ Annons ]
Sanna Wallin, en av författarna på Brå, konstaterar att det där också finns en viss osäkerhet i slutsatserna. Totalt uppgav sju procent av bostadsrättsföreningarna att de utsattes för någon form av ekonomisk brottslighet under 2025. Majoriteten bedömde att det hade liten eller ingen påverkan på föreningens ekonomi.
– Vi hade nog förväntat oss att det skulle vara en högre siffra. Men det är viktigt att komma ihåg att det bygger på en bedömning. I många fall kanske man inte ens är medveten om att det är en bluffaktura man har tagit emot och betalat.
Fakturabedrägeri är enligt undersökningen den absolut vanligaste formen av ekonomisk brottslighet som bostadsrättsföreningar utsätts för. Av de tillfrågade föreningarna uppgav 4,6 procent att de utsatts för detta.
I många fall känner man också kanske lite skam för att man har gått på det.
På andra plats är bedrägeri via social manipulation. Ett brott som drabbade 2,1 procent av föreningarna under 2025. Vanligast är försök att via e-post komma åt pengar eller känslig information.
– Men även med bedrägerier är det förmodligen ett stort mörkertal eftersom man ofta inte riktigt vet om man har blivit utsatt, säger Sanna Wallin.
Det ligger så att säga i denna brottskategoris natur.
– I många fall känner man också kanske lite skam för att man har gått på det. Då kanske man inte heller är så benägen att berätta att man varit utsatt. Särskilt också när det inte handlar om ens egna privata pengar.
Även om den självrapporterade utsattheten för ekonomisk brottslighet är relativt låg, med rapportens reservation för ett stort mörkertal, anser författarna inte att ekonomisk brottslighet mot bostadsrättsföreningar är ett försumbart problem.
– De som utför dessa bedrägerier kommer ju hela tiden på nya och smartare sätt att komma åt sina offer. Därför är det väldigt svårt att hålla sig uppdaterad kring hur bedrägerier kan gå till och vad man ska göra för att skydda sig, konstaterar Sanna Wallin.
Framför allt pekar rapporten på det faktum att landets bostadsrättsföreningar omsätter omkring 120 miljarder kronor årligen och har stora tillgångar. Detta gör dem till attraktiva måltavlor, men också till potentiella brottsverktyg för ekonomisk brottslighet.
De främsta riskfaktorerna enligt rapporten är bristande styrelserutiner och lågt medlemsengagemang.
Ett sätt att enligt rapportförfattarna minska sin riskutsatthet är att vara medlem i en branschorganisation som ger tillgång till kunskap, råd och stöd. Man trycker också på vikten av att anlita en auktoriserad extern revisor, och hur ekonomisk och teknisk förvaltning kan vara viktiga skyddsfaktorer för att motverka felaktiga utbetalningar och oseriösa leverantörer.
Men Sanna Wallin betonar att det inte går att komma ifrån att det yttersta ansvaret till syvende och sist ligger hos styrelsen.
– Ofta är detta något man gör på sin fritid och kanske egentligen inte har den kompetensen som egentligen krävs. Det är ett stort uppdrag man tar på sig som ordförande eller kassör. Men det är väldigt lätt att säga, för det är snårigt, mycket att hålla reda på och ibland stora pengar. Men nyckeln ligger trots allt på att man tar sitt uppdrag på allvar.
Sanna Wallin menar att det viktigaste är att aktivt arbeta för att öka den ekonomiska och juridiska kompetensen i styrelsen. Föreningen bör också ha tydliga granskningsrutiner för att säkerställa att inkomna fakturor är korrekta.
