Vägledningen ”Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid” har tagits fram på regeringsuppdrag och ingår i strategin för levande och trygga städer samt i satsningen på ökat småhusbyggande.
Erfarenheter från kommuner visar att framgångsrika trädgårdsstäder förutsätter en tidig och tydlig målbild, stark samverkan och genomtänkta gestaltningsprinciper, liksom en medveten hantering av grönska och parkering.
[ Annons ]
– För att kvaliteterna ska uppnås krävs att kommunerna konsekvent använder hela sin verktygslåda – från till exempel översiktsplanering till detaljplan, gestaltnings- och kvalitetsprogram, bygglov och långsiktig förvaltning, säger Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket.
Vägledningen tar avstamp i forskning om hur den byggda miljöns utformning påverkar människors hälsa, sociala liv och klimatavtryck, där faktorer som täthet, grönstruktur, dagsljus och gemensamma livsrum beskrivs som avgörande för hållbara och attraktiva livsmiljöer.
– Trädgårdsstaden minskar stress, stärker barns lek, ökar den sociala gemenskapen och gynnar gång, cykel och kollektivtrafik – samtidigt som den bidrar till klimatanpassning och biologisk mångfald genom sammanhängande gröna och blå miljöer, säger Lennart Andersson, avdelningschef och riksarkitekt på Boverket.
