Byggvarubedömningen, en fristående ekonomisk förening, har som uppgift att främja utvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö. I det arbetet listas och kategoriseras material som används till nyproduktion och ombyggnationer. Graderingen är ”rekommenderas”, ”accepteras” och den lägsta som är ”undviks”.
I en ny rapport har Byggvarubedömningen gått igenom de produkter som listats i 10 000 loggböcker från 2017 till och med 2023. Resultatet visar att antalet produkter med bedömningen “undviks”, på grund av för höga VOC-halter har minskat med 74 procent. Undersökningarna visar även att produkter med höga halter av emissioner, ämnen som avges från ett materials ytskikt och som påverkar oss människor, har halverats under samma tidsperiod.
VOC:er är organiska föreningar som är flyktiga och försämrar luftens kvalitet. Det kan röra sig om färg, lim och golv.
Minskningen 74 procent av hälsovådliga produkter låter förstås bra, men bör det påpekas, det är en förbättring som skett på marginalen. En stor del av våra sämsta material som asbest, PCB var redan ur produktion 2017 och branschen har även jobbat länge med att ersätta oljebaserade lösningsmedel i färger. Och halterna är lägre i de material som har kvar ohälsosamma ämnen.
– I snitt var det 2017 strax över produkt per loggbok som hade ett material med höga halter av VOC, 2023 var den siffran en tredjedels produkt per loggbok, och det kan det finnas hundratals produkter i samma bok, säger Marianne Balck, miljötoxikolog på Byggvarubedömningen.
Exakt hur hälsovådliga materialen som man bör undvika är beror på hur de används. När det gäller emissioner från kemiska ämnen som färg och lim avtar risken efter en tid då emissionerna minskar och till sist försvinner i vissa fall.
– Jo, det blir bättre med tiden. Men vi måste också se till att de som tillverkar och arbetar med material inte utsätts för risker, säger Marianne Balck.
Hur ser hon då på material från återbruk, något som man ur hållbarhetsperspektiv allt mer propagerar för, som i ett projekt i Uppsala där hundra procent ska återbrukas från 60-talsfastigheter
– Ser man till livscykelaspekt är det bara bra med cirkularitet. Sedan finns det förstås risker om man inte vet vad den återbrukade produkten innehåller. Är det äldre material från 60-talet är jag skeptisk till att använda allt i nya projekt. I så fall måste man göra en noggrann materialinventering och välja ut det som har en liten risk att cirkulera vidare, säger Marianne Balck och tillägger:
– I framtiden kan vi förhoppningsvis veta vad det mesta vi återbrukar innehåller då det finns dokumenterat i projektens loggböcker.

