Bygginvesteringarna i lokaler minskar under 2025, först 2026 syns en liten uppgång till följd av ökade offentliga satsningar. Sammantaget pekar rapporten på ökade investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar med knappt två procent över prognosperioden.
I konjunkturrapporten från hösten 2024 prognostiserade Byggföretagen att bygginvesteringarna skulle minska med tre procent, utfallet blev att de minskade med en procent.
[ Annons ]
– Anledningen till att det blev bättre än vi förutspådde var att den kommersiella fastighetssektorn, till exempel fastighetsbolag, gick betydligt starkare än vi hade räknat med. Vi bedömde att de dåvarande räntehöjningarna skulle slå igenom snabbare än vad de faktiskt gjorde, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen.
Han menar samtidigt att fastighetssektor har haft ett betydligt svagare första halvår i år än vad Byggföretagen bedömde i våras.
– Vi hade inte räknat med att nedgången skulle komma så abrupt som den gjorde, och jämfört med i våras har också de statliga väginvesteringarna utvecklats betydligt sämre än vad både regeringen och vi hade räknat med i början av året. Därför har årets utveckling blivit betydligt sämre än vad vi bedömde i våras.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, beskriver nu en ryckig byggmarknad som tar ett steg bakåt och två steg framåt.
– Investeringar kopplade till försvaret och kriminalvård kommer att driva uppgången för lokalbyggandet nästa år, men även regionala satsningar inom kollektivtrafiken bidrar positivt, säger hon.
Minskade statliga väginvesteringar gör att de totala anläggningsinvesteringarna förblir oförändrade under 2025, medan planerade satsningar på järnvägen får en positiv påverkan under 2026.
– Ökad kapacitet för person- och godstrafik skapar ringar på vattnet för bostadsbyggande, arbetsmarknad och hela Sveriges konkurrenskraft. Investeringarna i ett förbättrat transportsystem är mycket välkomna, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
I konjunkturrapporten från hösten 2024 prognostiserade Byggföretagen att bostadsbyggandet skulle vända upp till en nivå strax under 34 000 bostäder 2025.
– Vi utgår ju från en viss basis från SCB, den har hela tiden reviderats ner. Samtidigt har den allmänna konjunkturen haft en betydligt större bakslag till följd av att vi trodde att svensk ekonomi skulle takta upp bättre. Den här uppgången som man har pratat om, det har hela tiden stannat av, säger Johan Deremar.
Han förklarar att ekonomin stått och stampat i tre års tid vilket har påverkat bostadsbyggandet. Framförallt har det påverkat konsumenterna i och med att huspriserna inte heller har tagit riktig fart, vilket givit en psykologisk effekt och man har inte vågat investera i en nybyggd bostad.
– Hyresrättsbyggandet har gått ungefär så som man har trott, det är framförallt bostadsrättsbyggandet som har gått betydligt sämre än vad man prognosticerat, säger Johan Deremar.
