Kommunerna som är sämst på att bygga

Timbros genomgång visar hur stort bostadsbyggandet har varit de senaste tio åren. Men det är inte en helt vanlig här-byggs-det-mest-lista, utan tankesmedjans chefsekonom Fredrik Kopsch har räknat på sambandet mellan genomsnittliga bostadspriser för 2012 till 2014, och jämfört med det faktiska bostadsbyggandet under den efterföljande tioårsperioden. Kommunerna rankas utifrån hur mycket som borde ha byggts givet prisnivåerna, och hur mycket som faktiskt har byggts. 

Resonemanget är alltså att i kommuner med höga bostadspriser bör vi också förvänta oss att det byggts mycket – höga priser är en stark indikator på att efterfrågan på bostäder är stor. Fredrik Kopsch menar att avvikelser mellan bostadspriser och bostadsbyggande sällan kan förklaras på annat sätt än att det finns politiskt skapade hinder för bostadsbyggande. 

[ Annons ]

Då blir det alltså en lista där de sämsta kommunerna i fallande ordning är Danderyd, Stockholm och Lidingö. Samma som när motsvarande byggindex presenterades 2021. Bäst, enligt denna beräkningsmetod, presterar Knivsta, Nykvarn och Upplands-Bro.

– Knivsta har byggt mer än vad det enkla sambandet mellan pris och byggande säger att det borde byggas. Det har också varit ett uttalat mål. Det gjordes infrastruktursatsningar i samband med att man byggde ut spårkapaciteten mellan Stockholm och Uppsala, som man lovade att följa upp med bostadssatsningar, säger Fredrik Kopsch.

Det är ett systemfel att politiker har för mycket makt att stoppa bostäder

[ Annons ]

Det har varit en tydlig trend att kommuner på rimligt avstånd runt storstäderna haft en tydlig tillströmning av nya invånare. Så bostadspriserna kan alltså förväntas stiga – och därmed förändra rankingen i Timbros byggindex.

– Priserna kan komma att stiga av den anledningen. Men samtidigt om utbudet skulle fortsätta att stiga kommer ju priserna att fortsätta ligga strax över produktionskostnad, säger Fredrik Kopsch.

Nu ser dock Fredrik Kopsch främst en annan anledning till att Knivsta förmodligen kommer att rasa i rankingen. Knivstas höga byggtakt har inneburit framgångar för det bebyggelsekritiska partiet Knivsta.nu, som sedan valet 2022 tillsammans med Kd styr kommunen.

– Det är ett systemfel att politiker har för mycket makt att stoppa bostäder. Det kommer alltid finnas en stor opinion mot att bygga.

Ett resultat av fungerande demokrati?

Fredrik Kopsch håller inte med.

– Jag tycker det snarare är ett demokratiskt underskott när de som skulle gynnas av att det skulle byggas mer i en kommun ofta inte kan rösta där. Det blir ett sätt inskränka möjligheten för människor att flytta dit man vill bo och där det finns arbete.

Ett ännu tydligare exempel på politiskt skapade hinder menar Fredrik Kopsch finns i andra änden av indexet. Han tar ett relativt nytt Facebook-inlägg av Daniel Källenfors, moderat kommunalråd på Lidingö, som exempel. Där resonerar Källenfors kring siffror från Svensk Mäklarstatistik som visar att villapriserna ökat mest på Lidingö – på 20 år upp med hela 246 procent. Källenfors skriver:

”Det är den starkaste utvecklingen i hela landet. Det här är förstås mer än siffror. Det är ett kvitto på något mycket större, nämligen att vår ö är en av Sveriges mest attraktiva platser att leva och bo på.”

Fredrik Kopsch förnekar inte förhållandet mellan utbud och efterfrågan.

– Men om de, i stället för att stoltsera med detta, hade byggt lite mer bostäder hade villapriserna inte skjutit i väg så här. Det är uppskruvade priser främst för att de inte bygger.

Som Fredrik Kopsch ser det också en kraftig inskränkning i den privata äganderätten att hindra den om äger mark från att utveckla lönsamma bostäder om de vill. Enligt honom ett politiskt systemfel som endast kan lösas genom att makten flyttas från politiker till det privata.

Dock vill Fredrik Kopsch med denna rapport inte ta det libertarianska steget fullt ut och föreslå ett helt slopat planmonopol.

– Men det finns saker som går att förbättra inom planmonopolet. Och där går det att inspireras av Tyskland som har en liknande planprocess som vår, men där man infört en del undantag för att underlätta.

En sådan sak är att det inte alltid krävs miljöprövningar. I ett redan bebyggt område kan man utgå från att det redan gjorts i intilliggande bebyggelse och utgå från det.

Ett annat undantag gäller är att detaljplan inte behövs alls i vissa fall. I stället kan bygglov prövas mot den omkringliggande bebyggelsen om det exempelvis passar in storleksmässigt. Svårt dock att överföra till ett Sverige där merparten av den attraktiva marken redan är detaljplanelagd.

– Men det borde gå att utforma en liknande lösning även på detaljplanelagd mark där man enkelt kan bygga som grannen redan byggt utan en helt ny prövning. Då får man en organisk spridning av bostadsbyggande, resonerar Fredrik Kopsch.

Timbros byggindex för 2025 utgår från hur bostadsbeståndet förändrats mellan 2013 och 2023. Förändringen ställs mot ett genomsnitt av kvadratmeterpriserna mellan 2012 och 2014 i samma kommun. Fredrik Kopsch påpekar att då man söker sambandet mellan initiala kvadratmeterpriser och efterföljande bostadsbyggande säkerställer det att man inte mäter en omvänd kausalitet, alltså att högt eller lågt bostadsbyggande förklarar prisnivån.

Här är hela listan:

Timbros byggindex över Sveriges kommuner från sämst till bäst