Glädjen var stor hos fastighetsägare och stor del av näringslivet när en lagrådsremiss i juni aviserade en ny modell för beräkning av ränteavdragen i en koncern och ett höjt tak i den så kallade förenklingsregeln. Koncernutjämningsmodellen skulle innebära att en koncern kan samla ihop alla positiva och negativa räntor i en pott och sedan kvitta de mot varandra.
– Det blir ett mer effektivt system. I dagens system får inte koncernerna det avdrag man är berättigad till fullt ut, säger Ulrika Hansson.
[ Annons ]
Men när budgeten kom häromdagen fanns det inte med någon post för denna reform och Ulrika Hansson såg att man i lagrådsremissen hade med tillägget att genomförandet beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs inför budgetpropositionen 2026. En brasklapp från regeringen helt enkelt.
– Bevisligen är det andra områden som regeringen prioriterar just nu, som sänkta skatter på el och sänkt matmoms, säger Ulrika Hansson. Efter att ha uttryckt ett stöd för reformen i en avlämnad lagrådsremiss ändå inte genomföra åtgärden är en dålig trend som blivit vanligare i regeringen genom det politiska förhandlingsspelet, det försätter företagen i ett limbo, fortsätter Hansson.
Kostnaden för lagändringen, som regeringen denna gång duckade för, var beräknad till totalt 2 miljarder kronor, där 1,3 miljarder är effekten av förbättrade koncernutjämningsregler vid beräkningen av avdragsrätten. I förslaget fanns även att taket för förenklingsregeln höjs från 5 miljoner till 25 miljoner i negativt räntenetto. Den kostnaden beräknades till 200 miljoner. Dessutom fanns även förslag på så kallad evig rullning av outnyttjade negativa räntenetton, idag finns dessa kvar i endast sex år. Även det skulle bli en kostnad för staten.
[ Annons ]
Nu går det även idag att utjämna positiva och negativa ränteflöden som finns i koncernen men reglerna är krångliga och rättsosäkra.
– Det sänker också konkurrenskraften för svenska företag, jämfört med företag i andra europeiska länder, tillägger hon.
– De som drabbas mest är företag med en generellt sett högre andel lånefinansiering i verksamheten, typiskt sett fastighetsföretag, säger Ulrika Hansson.
