Det är en rejäl bjässe, 62 meter hög, 27 meter i diameter och en volym på 30 200 kubikmeter som ska fungera som värmelager när ackumulatortanken tas i drift 2027. Målet är jämnare produktion, effektivare drift och minskad användning av fossil reservkraft. Lagringskapaciteten motsvarar det årliga värmebehovet för cirka 100 småvillor.
– Med ackumulatortanken får vi en betydligt högre systemflexibilitet. Laddning och urladdning sker helt automatiskt, vilket gör att den snabbt svarar på variationer i produktion och efterfrågan. Det innebär att vi kan balansera lasten i nätet i realtid och optimera fjärrvärmeproduktionen utan manuella ingrepp, säger Azra Sapcanin, platschef på Åbyverket.
[ Annons ]
Enligt henne kommer ackumulatortanken dock inte att ha någon direkt påverkan på fjärrvärmekundernas villkor. Även om tanken fungerar som ett stort termiskt batteri, där värme lagras när efterfrågan är låg, kommer den inte att ha betydelse för möjligheterna att leverera ett överskott av spillvärme till nätet.
– Nej, detta eftersom ackumulatortanken tar emot och lagrar högvärdig värme, vanligen över 100 grader. Därför har den mestadels betydelse rent produktionsmässigt. Dock är vi alltid intresserade av spillvärme från olika fastigheter. Nu får vi bland annat värmetillskott från Bern Arena, krematoriet och reningsverket. Och vi letar ständigt efter flera.
Det bidrar till ett stabilt och kostnadseffektivt energisystem, samt minskad klimatpåverkan.
[ Annons ]
Tanken kommer att kunna leverera tillbaka värme till nätet under höglasttimmar – exempelvis kalla vintermorgnar. Utöver driftflexibiliteten ökar även robustheten i energisystemet. Vid eventuella driftstörningar kan ackumulatortanken leverera värme direkt till nätet och därmed säkra leveransen till kunderna.
– Med den nya anläggningen kan vi producera värme när förutsättningarna är som bäst och använda den när belastningen ökar. Det bidrar till ett stabilt och kostnadseffektivt energisystem, samt minskad klimatpåverkan för hela Örebro, säger Azra Sapcanin.
Dock blir det ingen direkt påverkan på det pris som kunden betalar.
– Nej, eftersom vi tillämpar marknadsprissättning i vårt nät. Där är vi med i prisdialogen och har som mål att erbjuda ett konkurrensmässigt energipris, säger Azra Sapcanin.
Men möjligen att ackumulatortanken dock kan ha en indirekt påverkan på prissättningen. Väl i drift ska den minska behovet av att starta flera produktionsanläggningar samtidigt och reducerar effektuttagen i elnätet. Viktigast, enligt Azra Sapcanin, är betydligt reducerade koldioxidutsläpp när man nu slipper dra i gång fossil värmeproduktion, eller ren kostnadsbesparing om den nya biooljebaserade pannan inte behöver kopplas in. I många fjärrvärmenät har man styrt mot ett allt större inslag av effekttariff. Alltså att man får betala mer om man kräver mycket värme när topparna i elnätet är som störst.
– I årets prisdialog har vi gått ut med att vi kommer att titta på olika typer av effekttariffer. Vi har precis startat och kommer i ett senare skede involvera kunderna för att hitta en prismodell baserat på Örebros nät.
Azra Sapcanin vill inte utlova något i förskott. Men rent teoretiskt skulle ackumulatortanken kunna ”skjuta kurvan åt rätt håll”, alltså att behovet av dyr spetsproduktion minskar. Om det sen ger utslag på kundernas fakturor återstår att se.
Tanken är att tanken, som har gestaltats av Gatun Arkitekter och kläs i metall, ska bli ett nytt inslag i stadens siluett.
– Den här tekniska lösningen kombinerar funktion och estetik – den blir både en viktig komponent i energisystemet och en symbol för energiomställningen i Örebro, säger Azra Sapcanin.
