Tidigare i år trädde den nya lagen ”Rätt att ladda” i kraft. I korthet innebär lagen att en hyresgäst eller bostadsrättshavare kan begära att få en laddningspunkt installerad vid sin parkeringsplats. Dock förutsatt att den boende själv bär hela kostnaden – för laddbox, installation, drift och underhåll.
Hos Familjebostäder har man testat olika lösningar för att ge sina hyresgäster möjlighet att ladda sina elfordon. En av dem är så kallad tillståndsparkering, där hyresgästerna har tillgång till ett stort antal parkeringsplatser. Vissa av platserna har laddstolpe, men ingen av platserna – oavsett laddstolpe eller inte – är reserverad eller uthyrd till en specifik hyresgäst.
– Det är ett upplägg som en del hyresgäster har uppfattat som stökigt. Att vi i sammanhanget också har introducerat laddmöjligheter på flera av platserna är inget som merparten har brytt sig om. Många av oss är vanemänniskor och vill helst inte ändra på saker. Möjligheten att kunna parkera bilen på samma ställe varje dag är en sådan sak som många gärna vill behålla, säger Johan Eklöf, samordnare för fordon på Familjebostäder.
Just den bristen på förutsägbarhet är en av anledningarna till att Familjebostäder nu testar en annan modell. I den kan hyresgäster återigen hyra en egen, fast parkeringsplats. Parallellt reserveras ett antal befintliga platser som så kallade ”semi-publika” laddplatser – de hyrs inte ut, utan står öppna för laddning för alla Familjebostäders hyresgäster, oavsett om de hyr en egen plats eller inte. En lösning som enligt Johan Eklöf slår ”betydligt bredare”.
– Förutom att vi kan snabba på utrullningen av laddmöjligheter, både tidsmässigt och ekonomiskt, når vi på det här sättet fler av våra hyresgäster. Vi erbjuder inte bara de hyresgäster som hyr en parkerings- eller garageplats laddmöjlighet, utan även de som i dag parkerar på gatan. Samtidigt som de som vill hyra en egen parkeringsplats fortfarande har den möjligheten, säger han.
[ Annons ]
En stor anledning att upplägget kan nå fler, enligt Johan Eklöf, beror på att man gjort laddpunkterna sex gånger starkare.
– På tre timmars laddning kan du som mest få 15 mils laddning, lite beroende på bilens laddkapacitet. Normalt kör man inte mer än 30–40 kilometer om dagen i Stockholm. För den som kör normalt skulle det därför kunna räcka att ladda en eller två gånger i veckan. Tre timmar är också så länge man som längst får nyttja parkeringsplatsen.
Johan Eklöf vill inte uttala sig om den här varianten är Familjebostäders svar på en alternativ lösning till den nya lagen. Samtidigt ger han en känga till lagens finansieringsupplägg.
– Det är i mina ögon bara dumheter. Hur många av Familjebostäders hyresgäster har råd att betala mellan 40 000 och 200 000 kronor för att få en laddbox? Jag har svårt att förstå vem de tror att de vänder sig till med den här lagen?
Han är inte ensam i sin kritik. Just kostnadsansvaret mötte kritik från flera remissinstanser i samband med att lagförslaget utreddes. Hyresgästföreningen varnade för att rätten riskerade att bli en pappersrättighet, eftersom enskilda hyresgäster står utanför stöd som Klimatklivet. Medan Konsumentverket pekade på att den boende kan förlora sin investering om nyttjanderätten upphör, då parkeringsplatser saknar besittningsskydd.
På organisationen 2030-sekretariatet, med vd Mattias Goldmann i spetsen, tycker man att det är för tidigt att utvärdera den nya lagen. I grunden är han positiv, men konstaterar, precis som Johan Eklöf, att det finns uppenbara problem.
– Det kan ju vältras över väldigt stora kostnader på den boende. Då riskerar lagen att bli ett kraftfullt slag i luften, säger Mattias Goldmann.
Likaså Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Allmännytta har tidigare invänt mot att förslaget innebar en överimplementering av direktivet. Johan Kleveland, jurist på Fastighetsägarna Sverige, pekar bland annat på att enskilda laddpunkter är dyrare och mindre effektiva än gemensamma, samordnade lösningar. Samtidigt har han förståelse för att Sverige till viss del varit tvunget att införa reglerna till följd av nya EU-direktiv.
– Det finns begränsade möjligheter för Sverige att upphäva lagen helt utan att ersätta den med något annat. Däremot tycker vi inte att den här lagen är särskilt nödvändig, och den kan få ganska märkliga konsekvenser, säger Johan Kleveland.
Men huruvida de befarade konsekvenserna kommer bli verklighet eller inte är lite för tidigt att uttala sig om, menar han.
– Än så länge kan vi inte konstatera att det har blivit något stort problem, till exempel att vi ser att det kommer in många ansökningar och att man installerar elbilsladdare på ett ineffektivt och kostsamt sätt. Det får vi återkomma till framöver, när vi ser mer hur lagen fungerar i praktiken.
På 2030-sekretariatet räknar man oavsett med att det kommer att bli ett omtag efter valet. Mattias Goldmann pekar bland annat på Miljöpartiets nyligen presenterade förslag att varje parkeringsplats också ska vara en laddplats, och att det ska vara fastighetsägarens ansvar att se till att kostnaden inte landar på den enskilda boenden.
– Det är intressant att Miljöpartiet nu lyfter rätten att ladda som valfråga, med ingången att hela ansvaret inte kan vältras över på den enskilde. Men att lägga hela ansvaret på fastighetsägaren blir också dumt – och blir laddplatsen väldigt dyr så kommer andra boende knappast att bli mer positivt inställda till omställningen. Det behövs en smart gränsdragning mellan boende och fastighetsägare.
Här menar Mattias Goldmann att Miljöpartiet inte riktigt löst problematiken med sitt förslag. Att kostnaden inte ska drabba någon enskild hyresgäst kan antingen tolkas som att den ska spridas ut på hela boendekollektivet – alltså att även icke-bilägare ska vara med och betala. Eller att fastighetsägaren ska ta notan för en infrastrukturlösning.
– Där har man inte tänkt hela vägen. Men jag har ju varit politiker en gång i tiden – som lokalpolitiker i Uppsala och informationskoordinator för Miljöpartiet i riksdagen – så jag vet att det i en valrörelse inte alltid finns med de konkreta detaljer som behövs. Men det är en signal att de vill ta ett omtag och se över hur man kan dela ansvaret.
Just avsaknaden av konkreta detaljer är något Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, även han anmärker på.
– Det kan sluta i väldigt höga kostnader, särskilt i de fall där infrastrukturen behöver byggas om och förstärkas. Och om MP med sitt förslag menar att fastighetsägaren ska betala, kommer det i slutändan ändå hamna på de enskilda boende – i form av höjda hyror eller avgifter. Eller att andra satsningar på till exempel energieffektivisering eller klimatanpassning får stå tillbaka.
Att då göra som Familjebostäder kan vara en del av lösningen, i alla fall enligt Mattias Goldmann.
– Som ren princip – ja! Att kräva att varje parkeringsplats ska vara en laddplats vore i nuläget ett enormt slöseri med pengar, kostnader som till slut landar på hyran eller på skattsedeln, säger han.
Mattias Goldmann tycker att det är viktigt att följa upp och utvärdera exempel som detta. Han bedömer samtidigt att det är osäkert om lösningen kommer att vara tillräcklig för att leva upp till rätten att ladda.
– Förmodligen vill man bara kunna stoppa i sladden när man kommer hem och dra ur den när man åker på morgonen. Med en lösning där man får stå max tre timmar är det stor risk att folk inte kommer att tycka att andemeningen i rätten att ladda är uppfylld.
