Folkökning uteblir – men bostadsbehov består

Sveriges befolkning ökade med 17 800 personer under 2025. Det är den lägsta folkökningen som uppmätts under hela 2000-talet. Dessutom minskade folkmängden i hela 180 av landets 290 kommuner, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

En genomgång som Fastighetstidningen gjort visar dock en mer komplex bild. När statistiken över befolkningsutvecklingen samkörs med Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät – som publicerades i maj 2025 – framgår att flera kommuner med minskande befolkning ändå bedömer att de har bostadsunderskott. Det gäller både vid tidpunkten då enkäten besvarades förra året och i prognosen tre år framåt.

[ Annons ]

En av dessa kommuner är Sollefteå. Här minskade befolkningen med omkring 260 personer under året, samtidigt som kommunen uppger ett underskott av bostäder. Majed Safaee, kommunstrateg i Sollefteå, är dock inte alls förvånad över att kommunen finns med på listan.

– Vi behöver dels mer rörlighet bland äldre personer som i dag bor billigt i sina villor. Många vill flytta men ska de flytta behöver de lägenheter i antingen bottenvåning eller hiss. Sådana finns det ont om i vår kommun.  Dels är det många av de yngre, som vi vill ska kunna flytta hit, som vill göra det för att förverkliga drömmen om att bo i en villa eller eget hus.

Men Majed Safaee konstaterar att det är två behov som inte riktigt matchar varandra.

– Problemet är att många av dessa hus byggdes för länge sedan och i dag inte direkt passar en ”modern” familj. Och eftersom vi har många äldre som tvingas bo kvar länge så blir resultatet också att många hus samlar på sig stora renoveringsbehov.

Ett annat exempel är Södertälje, som trots en befolkningsminskning ser ett fortsatt behov av fler bostäder.

– Södertälje kommun uppvisade en marginell befolkningsminskning under 2025, en minskning på 138 personer. Samtidigt kvarstår en hög grad av trångboddhet samt ett betydande uppdämt behov av bostäder som byggts upp under en längre tid, liksom en fortsatt efterfrågan på mark för bland annat småhusbebyggelse, säger Magnus Lundin, statistiker på Södertälje kommun.

Samtidigt har Boverkets bostadsmarknadsenkät ifrågasatts. Kritiker menar att vissa kommuner överdriver bostadsbristen för att inte framstå som oattraktiva, och att enkäten i vissa fall besvaras av personer utan direkt koppling till bostadsfrågor.

Magnus Jacobsson, enhetschef på Boverkets bostadsenhet, ser dock andra möjliga förklaringar.

– I vissa fall kan det vara så att det befintliga bostadsbehovet är så pass stort att en mindre befolkningsminskning inte mättar marknaden. Det minskar glappet, men täpper inte igen det helt.

Han pekar även på att det kan finnas en viss eftersläpning i bedömningarna.

– Generellt ser vi en trend där allt färre kommuner upplever ett bostadsunderskott. Skulle jag gissa tror jag att den utvecklingen kommer att synas ännu tydligare i årets enkät, och att än färre kommuner kommer att uppge ett underskott.