I början av året fick juristen Susanna Halling i uppdrag att ta fram förslag till en ny lag som ska förbättra skyddet för resenärer i järnvägs- och kollektivtrafiken. I det lagförslag som nu varit ute på remiss läggs stort ansvar på fastighetsägare att vidta åtgärder för skydd mot exempelvis terrorattentat. För stort menar man nu från branschhåll.
– Vi menar att terrorattacker och annan grov brottslighet är det allmännas ansvar och att fastighetsägare och övriga delar av näringslivet kan bidra på frivillig grund, vilket många gör redan idag genom samverkan med polisen. Om lagen införs behöver den kompletteras med en bestämmelse om hur fastighetsägare ska kompenseras ekonomiskt för den tid och de kostnader som de kommer att få för obligatoriskt skyddsarbete, säger Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige.
De som berörs är ägare av bytespunkter i kollektivtrafiken – alltså stationer, terminaler busshållplatser eller liknande. Jernhusen, som äger 35 stationer och två mindre hållplatser, är förmodligen det fastighetsbolag som berörs i störst utsträckning. I sitt remissvar betonar man att ett enhetligt och systematiskt arbete för att skydda kollektivtrafiken är både viktigt och önskvärt. Man betonar att Jernhusen redan idag deltar i en rad olika sammanslutningar för att på frivillig basis förbättra skyddet.
Som förslaget är utformat är tanken att kostnader för ett förstärkt skydd ska fördelas på stationens hyresgäster eller besökare. Det menar man från Jernhusens sida helt enkelt inte är möjligt. Man skriver:
”På ett flertal mindre stationer i Jernhusens fastighetsbestånd finns dock bara ett fåtal eller inga hyresgäster. I en sådan situation finns inga realistiska möjligheter för Jernhusen att påföra en eller två hyresgäster kostnader motsvarande minst en årsarbetskraft, eftersom det de facto skulle omöjliggöra dessa verksamheters bedrivande.”
Atrium Ljungberg konstaterar att fastigheter som man utvecklar i Slussen och Sickla troligen kan bli klassade som bytespunkter. I sitt remissvar uttrycker man förvåning kring att ”utredarens förslag synes till viss del bottna i okunskap om hyreslagens bestämmelser om indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäster och vilka begränsningar som finns för en fastighetsägare att bestämma hyran för lokal- och bostadshyresgäster.”
Atrium Ljungberg menar i remissvaret att det är principiellt fel att med tvingande lagstiftning skjuta över vad som är statens ansvar på privata aktörer.
Marie Öhrström menar att det är en allvarlig brist i utredningen att utredaren inte haft kontakt med Fastighetsägarna för att bättre förstå branschens förutsättningar och hyreslagstiftningens begränsningar när det kommer till att överföra kostnader på hyresgäster.

