Under andra kvartalet 2024 arbetade omkring 1,8 miljoner svenskar hemifrån. Ingenjörer är en av de yrkesgrupper som arbetar mest på distans. Över 70 procent av ingenjörerna arbetar regelbundet på distans och en stor majoritet sätter stort värde på denna möjlighet.
– En snabb och ogenomtänkt begränsning av distansarbetet kan få stora negativa konsekvenser. Ingen vinner på att backa in i framtiden, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom på Sveriges Ingenjörer.
[ Annons ]
I oktober gjorde Sveriges Ingenjörer en enkätundersökning med 2 000 medlemmar och en enkätundersökning med 476 fackklubbar, akademikerföreningar, på arbetsplatser i hela Sverige.
De visar en tydlig trend mot att allt fler företag vill öka kontorsnärvaron. Nära en fjärdedel av de tillfrågade lokala fackklubbarna uppger att det införts krav på ökad kontorsnärvaro under det senaste året. Även i medlemspanelen uppger 27 procent att arbetsgivarna ökat kraven på kontorsnärvaro under det senaste året.
– De företag som begränsar möjligheterna till distansarbete kommer få svårare att behålla sin nyckelpersonal. Det finns också en risk för att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ökad kontorsnärvaro kommer också ha negativa konsekvenser för klimatet genom den ökade bilpendlingen, säger Johan Kreicbergs.
Samtidigt hävdar många företag att det fysiska mötet är viktigt för att medarbetarna ska kunna utbyta kunskap med varandra och känna grupptillhörighet. Inte minst behöver unga, nya medarbetare komma till kontoret för att lära sig av de mer rutinerade medarbetarna, som därför också behöver vara på plats.
Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum, menar att man inte ska prata om ett visst antal dagar på plats; istället bör arbetsgivarna tydliggöra kontorets roll.
– Det räcker inte med att säga att ”ni måste vara på kontoret”, som många amerikanska techbolag gör nu. De kräver att man ska vara på kontoret fem dagar i veckan, och det tror jag blir svårt om man inte formulerar varför det är viktigt. Man måste lägga ett värde i att förklara det.
I en artikel i DN lyfts forskningen på området fram. Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare vid KTH och Chalmers, menar att majoriteten av de svenska arbetsgivarna är positiva till hybridarbete, då det är ett sätt att attrahera medarbetare, men vill att större delen av arbetstiden förläggs på kontoret. Men då måste arbetsgivaren skapa ett mervärde.
– Folk gillar inte tråkiga sterila kontorslandskap. Det finns noll attraktion i att bara ställa upp rader av skrivbord. Man ska konkurrera med hemmiljön som i många fall kan pyntas eller personaliseras hur mycket som helst, säger Christina Bodin Danielsson till DN.
Både hon och Heléne Lidström tror därför att knepet att få tillbaka de anställda är att kontoret utformas efter medarbetarnas behov. Till exempel att göra kontoret mer personligt med färg och grönska, samt erbjuda hälsofrämjande förmåner som ett gym på eller nära arbetsplatsen.
– Det handlar om att utveckla och utforma arbetsplatsen så att man vill vara där, och som möter de behov som man har. Arbetsplatsen konkurrerar ju med hemmiljön, så det är viktigt att förstå hur man anpassar kontoret både till individuellt och samarbete. Men även trivsel och välmående så man fyller på med energi istället för att känna att kontoret stjäl energi, säger Heléne Lidström.
Sveriges Ingenjörer vill också lyfta fram att det är viktigt att utvärdera vilken typ av arbete som sköts bäst på kontoret och vad som sköts bäst på distans.
– Det finns ingen tvekan om att distansarbete går att kombinera med en extrem innovationsförmåga. Vad som passar bäst att utföra på kontoret respektive på distans kan variera mellan företag, arbetsuppgifter och individer. Det är viktigt att vi gemensamt mellan individ, fack och arbetsgivare försöker mejsla ut lösningar som passar bäst på respektive företag, säger Johan Kreicbergs.
