I en debattartikel i Altinget uppmanar Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige och Ann Ireholm, skattejurist på Sveriges Allmännytta, regeringen att avstå från att införa de särskilda momsreglerna för byggnader i nuvarande form.
Förslaget syftar till att EU-anpassa reglerna för hur företag som hyr ut både bostäder och lokaler ska fördela avdrag för ingående moms. Debattörerna välkomnar omsättning som huvudregel, men invänder mot att regeringen för byggnader vill gå längre och kräva att momsen fördelas på enskilda byggnader, byggnadsdelar och underordnade anläggningar. Det innebär att ingående moms ska kopplas till rätt byggnad och bedömas utifrån hur just den delen används – något debattörerna menar är svårt att tillämpa när fastighetsbestånd är funktionellt sammanlänkade, tekniska system gemensamma och lokaler byter användning.
Mer detaljerade regler riskerar att leda till fler tolkningstvister med Skatteverket och ökad rättsosäkerhet för företagen, skriver de. De ifrågasätter också om modellen uppfyller EU-direktivets krav på att den valda metoden ska spegla den faktiska användningen bättre än huvudregeln.
”Det är heller ingen samhällsekonomisk vinst utan snarare en samhällsekonomisk förlust att skapa regler som kräver mer administration, fler tolkningar och fler skatteprocesser”, skriver de.
I stället efterlyser debattörerna en analys av hur förslaget förhåller sig till momsdirektivets principer om skatteneutralitet och proportionalitet, och regler som de menar faktiskt går att tillämpa i praktiken.

