Riksbanken motiverar sitt räntebesked utifrån sommarmånadernas oväntat höga inflation. Men konjunkturen är fortsatt svag och från Riksbanken kommer samtidigt besked att ekonomin kan behöva en injektion om det fortsätter att vara trögt. I sitt besked tar Riksbanken höjd för en räntesänkning senare i år.
– Jag tycker att Riksbanken borde ha tagit steget att sänka redan nu. Att inflationen blev lite högre än väntat i juli borde inte vara ett hinder. Uppgången är sannolikt tillfällig. Dessutom tror jag att Riksbanken överskattar förutsättningarna för att konjunkturen ska stärkas framöver. Jag hoppas naturligtvis att jag har fel, men kan samtidigt konstatera att samma förhoppning har levererats flera gånger tidigare utan att materialiseras. En räntesänkning eller två skulle göra återhämtningen mer sannolikt utan att riskera att tända en inflationsbrasa, säger Fastighetsägarnas chefsekonom Tomas Ernhagen.
[ Annons ]
Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, är inne på samma linje.
– För bygg- och fastighetsmarknaden hade fortsatta räntesänkningar varit ytterst välkomna. Samtidigt är beslutet ett uttryck för att Riksbanken tycker att inflationstakten varit för hög under sommaren, säger Johan Deremar.
Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, är oroad över att Riksbanken väljer att trycka på paus snarare än play.
– Ekonomin står och stampar. Efterfrågan är svag, handelsbranschen möter stora utmaningar på flera håll och framtidstron är fortfarande låg, säger hon
– Det är dags att vända från torka till tillväxt. Riksbanken behöver under slutet av året agera offensivt med räntesänkningar för att åter sätta fart på konsumtionen, vilket stärker köpkraften och ger handeln, en av näringslivets största arbetsgivare, livsluft. Det är positivt att Riksbanken flaggar för ytterligare sänkningar innan årets slut, säger Maria Mikkonen.
Elin Nordmark, expert fastighetsekonomi hos Allmännyttan, vill även hon se en sänkning för att häva lågkonjunkturen.
– Att Riksbanken öppnar för en möjlig räntesänkning i höst är positivt eftersom räntekostnaderna är en tung kostnadspost för de allmännyttiga bostadsföretagen. Lägre finansieringskostnader gör det dessutom lättare att genomföra nödvändiga investeringar – både underhåll av befintliga bostäder och nyproduktion.
En rimlig styrränta på lång sikt bör enligt Elin Nordmark ligga kring 2 procent, men då i en stabil konjunkturfas och där vi inte är nu, menar hon.
Ännu en som dömer ut beslutet att behålla räntan oförändrad är Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
– Riksbanken borde sänka räntan, inte låta den ligga still. Deras försiktighet förlänger levnadskostnadskrisen, och fördjupar lågkonjunkturen, helt i onödan. Räntan är ett otympligt och klumpigt vapen för att bekämpa inflationen, och har inte bitit på rusande mat- och elkostnader. Lägre ränta är ett av flera viktiga åtgärder för att få till nödvändiga investeringar och ökad framtidstro för hushållen, säger Martin Hofverberg.
