I en ny rapport från HUI Research, beställd av Fastighetsägarna GFR och Västsvenska Handelskammaren, konstateras att det – trots ett fortfarande relativt stort utbud av handel, restauranger och hotell – endast bor omkring 14 000 personer i Göteborgs stadskärna. Det motsvarar två procent av kommunens invånare – långt under genomsnittet för svenska storstäder. Rapportens slutsats är att det är ett förhållande som, om trenden fortsätter, riskerar att försvaga stadskärnans attraktivitet och utbud.
– Vi kände redan till att andelen bostäder var låg. Men det som förvånade var hur låg tätheten var i förhållande till Stockholm och Malmö. Det kunde vi se tydliga effekter av under pandemin då handeln i Göteborgs stadskärna drabbades betydligt hårdare, säger Christina Heikel, biträdande näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren.
För rapporten konstaterar också att antalet verksamheter inom detaljhandeln har minskat med över 14 procent sedan 2019. Inom dagligvaruhandeln är det var tredje butik som försvunnit och även beklädnadshandeln har drabbats hårt. Minskningen kopplas direkt till den låga befolkningstätheten i stadskärnan – utan ett tillräckligt antal boende uteblir den lokala köpkraften som behövs för att verksamheterna ska kunna överleva.
– Vi måste få fler bostäder i eller nära stadskärnan. Det handlar både om nyproduktion och om att staden aktivt möjliggör omställning och tillbyggnad av befintliga fastigheter, säger Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR.

Fler boende är också avgörande för att öka tryggheten och skapa liv under dygnets alla timmar. Budskapet från Anders G Johansson är att staden nu medvetet måste verka för att bostadsutveckling sker i stadskärnan. Han efterlyser politisk vilja, flexibla planprocesser och ett tätare samarbete mellan fastighetsägare och näringsliv.
Rapporten konstaterar att trots att det byggs relativt få bostäder i stadskärnan, så byggs det desto mer kontorsutrymmen.
– Nyproduktion av bostäder är det absolut viktigaste. Och det finns projekt där man snabbare kan gå fram i planeringen, säger Christina Heikel.
Hon menar att det också finns potential i att konvertera, och bygga på fastigheter. Men det löser inte de volymer som behövs.
Mark i centrala lägen finns anser Christina Heikel.
– Jag tittar just nu ut genom fönstret på Evenemangsområdet där detaljplan är ute på samråd. Där skulle man kunna öka andelen bostäder väsentligt. Ursprungligen fanns det förslag om 5000 bostäder, nu är man nere på 400. Det är alldeles för lite. Det har varit en himla cirkus kring Cirkustomten. En viktig del mark som kan bli bostäder, men där det stått stilla under många år.
Christina Heikel fortsätter sin lista: Heden – där det går att möta idrottens intressen och samtidigt skapa tillskott av bostäder, Gullbergsvass – där Christina Heikel anser att man bör tidigarelägga bostadsplaner, Frihamnen, Skeppsbron och fortsättningen längs Södra Älvstranden.
Du säger att det handlar om att prioritera detaljplaner. Men finns det någon som vill och kan bygga bostäderna?
– Marknaden vill och kan bygga. Även om det är tuffa tider så finns det köpkraft och efterfrågan på bostäder i stadsdelar med anslutning till stadskärnan.

Möjligen på något kortare sikt, då bostadsbyggande tar tid, lyfts tillgänglighet fram som en avgörande faktor. Med 98 procent av Göteborgs invånare boende utanför stadskärnan är goda kommunikationsmöjligheter och parkeringslösningar särskilt viktiga.
– Tillgången till parkering för bil är en nyckelfråga. Om vi vill att människor ska kunna ta del av stadskärnans utbud måste vi säkerställa att det är enkelt att ta sig dit, oavsett färdmedel, säger Anders G Johansson.
Christina Heikel instämmer och stryker under hur viktigt tillgänglighet och mobilitet blir när så liten del av köpkraften bor på platsen.
– Det finns dock redan nu ganska många parkeringar i stadskärnan. Men det är svårt att hitta dem. Därför blir detta mycket en fråga om tillgänglighet.
Nu är detta Lilla London, inte Lilla Paris, men Frankrikes huvudstad är ett av flera exempel på hur man snarast försöker få bort bilar och parkeringar för att stärka attraktiviteten. Men så inte hos er?
– Vi driver även här på för att utveckla alternativ mobilitet. Men jag ser ingen konflikt i att skapa goda stadsmiljöer väldigt centralt, och samtidigt öka tillgängligheten för bilar.
Med viss bävan konstaterar Christina Heikel att Göteborg tyvärr saknar tunnelbana, men att utbyggnaden av Västlänken är helt central för att bättre kollektivtrafik.


