[ Annons ]

En tredjedel av alla fastigheter med lokaler och bostäder återfinns i energiklass F eller G och skulle inte få hyras ut i framtiden om den franska varianten av MEPS infördes i Sverige. Illustration: Shutterstock
Publicerat 11 maj, 2021

Nya energikrav från EU kan stoppa uthyrning

Minimikrav för energi i befintliga byggnader, eller den engelska förkortningen MEPS, kan innebära att hus med hög energiförbrukning inte får hyras ut. Direktiv från EU-kommissionen är att vänta redan nästa år.

I Frankrike kommer det att vara förbjudet att hyra ut bostäder i energiklass F och G från och med 2028. Sen skärps kraven ytterligare fram till 2034, då endast hyreshus med energiklass E eller bättre får hyras ut. I Nederländerna har man fattat tuffa beslut när det gäller kontorsbyggnader, endast kontor med energiklass C eller lägre få hyras ut från 2023.

Det handlar om ett begrepp fortfarande relativt okänt i Sverige: Minimum Energy Performance Standards, MEPS – Minimikrav för energi i befintliga byggnader. Men inom EU diskuteras nu om liknande krav som de franska och nederländska ska införas i alla EU-länder. Ännu finns inget skarpt förslag, men signalen från kommissionen är att det kommer. MEPS ska ses som en del av EU:s renoveringsvåg och kommer formellt att bli en del av direktivet för byggnaders energiprestanda EPBD, där även energideklarationer finns.

[ Annons ]

Vad det skulle innebära för svensk del beror på hur direktivet utformas. Ett förslag från kommissionen väntas redan detta år, det ska sedan godkännas av råd, parlament och kommission. Skulle det utformas efter fransk modell skulle det slå hårt. Sverige har valt att definiera energiklasserna tufft. En tredjedel av alla fastigheter med lokaler och bostäder återfinns i energiklass F eller G och skulle således inte få hyras ut i framtiden.

Nu är det dock få bedömare som tror att det verkligen blir så. Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige, är dock övertygad att MEPS i någon form kommer att bli en realitet.

– I första vändan handlar det om att på EU-nivå se till att det lämnas utrymme för så mycket nationella anpassningar som möjligt. Därefter att påverka så att den svenska tillämpningen blir funktionell, säger Rikard Silverfur.

Just nu pågår en livlig diskussionen kring hur MEPS kan utformas. Stefan Moser, som basar för generaldirektoratet för energi, sa på ett webbinarium under tisdagen hos Housing Europe att både kan anpassas till ”trigger points” likväl som mot bestämda datum. Det första skulle exempelvis kunna innebära att det ställs krav på energirenovering vid exempelvis ett stambyte.

Jonathan Volt, som arbetar på  forskningsinstitutet BPIE (Buildings Performance Institute Europe), har för EU-kommissionens räkning studerat de länder som på eget initiativ redan praktiserar MEPS.

– Det är ett av få styrmedel som verkligen kan öka renoveringstakten och renoveringsdjupet i Europa. Men jag kan förstå att man ur ett svenskt perspektiv ofta inte ser byggsektorn som ett stort problem. Det är ju, mycket tack vare den svenska fjärrvärmen, en relativt grön sektor. Men i Europa står sektorn för 36 procent av alla utsläpp, säger Jonathan Volt.

För att nå Europas klimatmål 2030 måste byggnadssektorn minska sina utsläpp med 60 procent. Men de verkligt ”djupa renoveringarna” som minskar energin med 60 procent eller mer sker nu bara i knappa 0,2  procent av det europeiska beståndet.

Men räcker det då inte att finslipa ramverket så att energieffektivisering blir ännu mer lönsamt? Behövs det verkligen en stupstock?

– Vi ser ju att, även om det är lönsamt, så investeras det inte i energieffektivisering i den takt som behövs, säger Jonathan Volt.

Och här handlar det mycket om hur incitamentsstrukturen ser ut. Vilket också kan skilja sig mycket mellan olika länder.

– En viktig anledning till att man infört MEPS i Frankrike är energifattigdom. Dels vill man såklart komma tillrätta med byggnader som drar alldeles för mycket energi. Men här bor också de sämst ställda där fattigdomen delvis beror på att man inte klarar att betala de höga energiräkningarna. Därför vill man sätta press på fastighetsägare som saknar incitament att renovera, säger Jonathan Volt.

På så vis handlar MEPS alltså även om att uppfylla viss boendestandard.  Jonathan Volt ser hur det möjliggör en upprustning av miljonprogrammen.

– Som vi vet, skapar bättre inomhusmiljö enorma samhälliga vinster som bättre hälsa, välmående och produktivitet, säger Jonathan Volt.

Han betonar samtidigt att det är viktigt att beslut om MEPS tas i ett större paket där det också bör ingå bidrag och möjligheter till förmånliga lån för den som renoverar.

Även Rikard Silverfur trycker på att det är viktigt att fundera kring vem som ska bära kostnaden om fastighetsägare genomför renoveringar framtvingade genom lagkrav.

– Detta skulle kunna framtvinga renoveringar som man inte planerat för i sina kalkyler, säger Rikard Silverfur.

Men det största problemet menar han uppstår om EU utformar MEPS som ett enhetligt krav som ska gälla i alla länder. Rikard Silverur menar att dels skiljer sig förutsättningarna, dels de olika nationella reglerna för hur energiprestanda ska beräknas.

– I Sverige var år 2018 den genomsnittliga energianvändningen för flerbostadshus 134 kWh/m2 och år, att från det effektivisera energiprestandan med 60 procent är svårt. Men i Frankrike är det inte ovanligt att man ligger på 300 kWh/m2 och år – dels för att byggnaderna är sämre, dels att man räknar prestandan annorlunda – då kan 60 procents effektivisering vara enklare att uppnå. Därför måste det finnas stora möjligheter till nationell anpassning, säger Rikard Silverfur.

Jonathan Volt tror inte att det i praktiken kommer att bli några enorma problem för fastighetsägare att hamna på rätt sida om MEPS.

– I de länder vi studerat har vi sett att fastighetsägarna redan börjat ta beslut och anpassa sig till framtida krav. Det är där styrkan finns, snarare än att man kommer bötfälla folk för att de inte uppfyller kraven.

Måndag den 17 maj deltar Jonathan Volt och Rikard Silverfur tillsammans med Alexander Meijer, infrastrukturdepartement och Jonas Larsson, energi- och miljöchef på Stena Fastigheter på ett seminarium om möjliga svenska minimikrav för energi i befintliga byggnader anordnat av Fastighetsägarna.


[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]