Det är inte per definition dåligt att bo etniskt segregerat – det kan till och med vara positivt. Avgörande är hur grannskapets socioekonomi är anser en ny ESO-rapport om integration.
När Magdalena Andersson i en intervju i DN talade om att: ”Vi vill inte ha Chinatown, Somalitown eller Little Italy”, kom det mycket kritik om att hon nedvärderade kulturer och att det dessutom är många etniska områden som klarar sig bra.
I en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi: Goda grannar – om grannskapets betydelse för integration, konstaterar forskarna också att det kan finnas fördelar att människor med liknande bakgrund bor nära varandra.
[ Annons ]
Att bo nära personer med liknande bakgrund kan vara positivt för individens möjligheter, både när det gäller uppnådd utbildningsnivå och etablering på arbetsmarknaden. Resultaten ligger i linje med internationell forskning om grannskapseffekter och förklaras bland annat av goda förebilder, sociala nätverk samt kunskaper om arbetsmarknaden och normer, skriver rapportförfattarna.
– Segregation är inte dåligt per definition, och vi har ju många segregerade områden där människor med bra inkomster bor. Om utrikesfödda bor med andra utrikes födda som har goda utbildnings- och arbetsmarknadsutfall kan det underlätta nätverkandet, informationsspridning av kunskap, och även i förlängningen insteg i arbetsmarknaden, säger Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskolan och CIRCLE Lunds universitet och en av rapportförfattarna.
Men att bo i områden med en hög andel invånare som inte är självförsörjande har ett negativt samband med utbildningsutfall när det gäller slutförd gymnasieskola bland personer med utländsk bakgrund. Detta gäller för såväl män som kvinnor.
– Om man jämför sextonåringar som vuxit upp i ett område som polisen kallar utsatta, med de som tidigare flyttat ut ur området ser vi ett starkt samband där utflyttade visar arbetsmarknadsutfall, säger Martin Andersson.
Vår slutsats är att det inte finns ett alexanderhugg för att lösa problemen, det krävs många insatser.
I klarspråk: Familjer som lämnar utsatta områden ger bättre förutsättningar för sina barn.
Då är det väl ett misstag att samla många människor med sämre förutsättningar i ett och samma område? Något som Boel Godner, kommunalråd i Södertälje länge hävdat.
– Även utan en sådan lag är det ofta så att människor vill bo nära varandra. Inte säkert att det är just ebo-lagen som varit skäl till Södertäljes problem, säger Martin Andersson.
Hur ser du på initiativ som kommuner och fastighetsägare tar för att få mer blandad befolkning av utrikesfödda och ”svenskar”?
– Det är inget vi tar ställning till i denna rapport. Det finns kommuner som jobbar med att blanda mer, men forskningen ger inget entydigt svar på vad som faktiskt fungerar. Vår slutsats är att det inte finns ett alexanderhugg för att lösa problemen, det krävs många insatser, som utbildning, språkträning och att stärka tryggheten, säger Martin Andersson.
Det som ESO-rapporten kommer fram till stämmer i stora delar med en studie som Che-Yuan Liang, docent i nationalekonomi, kom fram till för några år sedan.
Han såg i sin studie att segregationen, och ”white-flight” då etniska svenskar flyttar från områden när andelen invandrare ökar, inte enbart är en fråga om inkomsten hos grannarna.
– Hög inkomst är direkt kopplat till hög utbildning och även till att personer är födda i Sverige. Det är sådana parametrar som avgör valet av bostadsområde. Höginkomsttagare undviker områden på grund av det är lågutbildade som bor där, inte för att de har låga inkomster, sade Che-Yuan Liang.
